Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Axel Dahl, Augustin und Plotin (Prof. Hjalmar Lindroth) - Arne Odd Johnsen, Om Theodoricus og hans Historia de antiquitate regum Norwagiensium (Teol. och Fil. d:r Axel Nelson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
granskningar och anmälningar 332
Plotinos. I en avslutande exkurs visar Dahl. hurusom Augustinus lit
terära beroende av Plotinos’ Enn. går utöver vad Paul Henry, Plotm
1’Occident (1934) uppvisat.
Hjalmar Lindroth.
Arne Odd Johnsen, Om Theodoricus og hans Historia de antiquitate
regum Norwagiensium. 8:0. 112 s. Oslo, i kommission hos Jacob
Dybwad 1939. (Avhandlinger utg. av Det Norske
Videnskaps-Akademi i Oslo. II. Hist.-Filos. Klasse 1939: 3.) Pris kr. 6:—.
Att Norge, detta glest befolkade land av fjäll, dalar och vikar, från
hedenhös varit hänvisat att för sin kulturs utveckling söka förbindelser
västerut, med de brittiska öarna och med den europeiska kontinenten,
är mycket förståeligt. Redan tidigt anlade norska landsflyktiga en
koloni eller serie av kolonier på den långt ute i Atlanten liggande ön
Island, och den där snart nog rotfasta befolkningen alstrade en egen från
hemlandet i viss mån skild litterär odling, som utgör ett av historiens
egendomligaste fenomen. Tidigare än på något annat håll i Norden blev
kristendomen antagen och genomförd på Island och i Norge; här ligger
Sverige bokstavligen i lä. Det på Island och i Norge relativt snart
framträdande infödda prästerskapet blev en kraftig hävstång för den
fortsatta utvecklingen, även på nationell grund; det var dessa skrivkunniga,
norröna tunga talande präster, som upptecknade den inhemska
diktningen och sedan även själva verkade som prosaförfattare på inhemskt
språk. Att Sverige icke har någon ursvensk eller tidig fornsvensk
litteratur bevarad beror just på frånvaron i gammal tid av infödda, skolade
präster. Sverige förblev länge, mycket länge ett bondeland, där välska
seder föga vunnit insteg.
Ett utslag av Norges tidigt vunna kontakt med den europeiska
kontinentens lärda liv äro de bevarade på latinskt språk avfattade
skildringarna av norska historiska skeenden under vad som för författarna
tedde sig som »forntiden» (antiquitas). En samling av dessa utgavs i
Kristiania år 1880 av G. Storm under titeln Monumenta historica
Nor-vegiæ. Latinske Kildeskrifter til Norges Historie i Middelalderen. Den
första skriften i denna serie är Theodrici monachi Historia de antiquitate
regum Norwagiensium.
G. Storm, som var en både för sin och vår tid utmärkt historiker och
filolog, har försett sina texteditioner med utförliga inledningar, där han
även ingår på författarnas källor, syftemål och förebilder. Sedan Storms
dagar har den historiska forskningen mycket, ehuru mest i detaljfrågor,
sysselsatt sig med Theodoricus’ (vilken namnform är att föredraga
framför den av Storm använda) skrift, innan Arne Odd Johnsen
med ovan förtecknade arbete upptog den till behandling. Johnsen har
gått till verket rustad med den moderna historiska kritikens alla vapen,
hämtade ur den internationella medeltidsforskningens högborgs, École
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
