Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arne Odd Johnsen, Om Theodoricus og hans Historia de antiquitate regum Norwagiensium (Teol. och Fil. d:r Axel Nelson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
granskningar och anmälningar 334
och klandrar Storms påstående, att Theodoricus övertagit dessa ord från
någon av honom använd äldre författare; »thi — säger Storm — Thj. har
ikke kunnet benytte Eusebius». Johnsen vill tvärtom tolka dessa ord
bokstavligt och menar, att Theodoricus därmed åsyftat att ånge, att han
haft tillgång till Eusebius (ad nos scripta pervenerunt, med tonvikten lagd
på nos, d. v. s. Theodoricus själv), »enten i utlandet eller i Nidaros».
För egen del lutar Johnsen mest åt det senare alternativet och tillägger:
»Denne uttaleisen er i virkeligheten av den aller største betydning, da
den tyder på at det har vært et ikke helt ubetydelig bibliotek i Nidaros
på Th.’s tid. Dette blir formelig bekreftet av listen over Nidaros kapitels
böker, hvor vi bl. a. ganske riktig finner: ’Tomus primus omnium
ope-rum Eusebij’, samt ’Tomus tertius Epistolarum Eusebij’.»
Johnsens nu citerade ord innehålla högst besynnerliga påståenden.
Den åsyftade förteckningen över Nidaros’ kapitels bibliotek gäller
nämligen alls icke bokbeståndet under medeltiden, allra minst på 1170-talet,
utan förtecknar de böcker, som på 1550/60-talet funnos i
kapitelbiblioteket. Härtill kommer, att för den händelse någon Eusebius-text i
latinsk översättning funnits i Nidarholms kloster på 1170-talet, är icke den
åsyftad i den nära fyrahundra år yngre bokförteckningen, som
upptar, när annat icke uttryckligen angives, tryckta arbeten; de av
Johnsen åberopade böckerna äro icke i förteckningen angivna som
handskrifter.
För sina uppgifter om bokbeståndet i Nidaros synes förf. ha sökt
ledning i den kommentar av den omtalade förteckningen (senast tryckt
i Diplomatarium Norvegicum, XII, Chria 1888, s. 823-825), som O. A.
Johnsen lämnat i en uppsats Norske geistliges og kirkelige institutioners
bogsamlinger i den senere middelalder (i Sproglige og historiske afhandlinger
viede Sophus Bugges minde, Kria 1908, s. 73-96). Dennes kommentar
lider emellertid just av det felet att icke tillfyllest ha skilt mellan
handskrivna och tryckta böcker. Denna omständighet har gång på gång
förlett katalogkommentatorn till fullkomligt grundlösa eller onödiga
reflexioner om medeltida böcker, som kunna ha funnits i
Nidarossam-lingen. När det f. ö. uttryckligen står angivet, att en bok, t. ex. å s. 825:
Logica Pet. Hispani in papy: scrip:, är skriven på papper (och ej å
pergament), framställes (s. 92) detta så, att det är fråga om »et
papyrus-haandskrift»! Det minskar naturligtvis icke Norges litterära ära under
medeltiden, om där då icke funnos tillgängliga alla källskrifter, som
eventuellt äro åberopade.
Som helhet betraktat är A. O. Johnsens arbete mycket värdefullt
och erbjuder en uppfriskande läsning genom sin oräddhet och sin klart
dokumenterade avsikt att gå på djupet med frågorna.
Axel Nelson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
