- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
345

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Jean G. H. Hoffmann, La réforme en Suède 1523—1572 et la succession apostolique (Prof K. B. Westman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

granskningar och anmälningar

345

därvid från diverse håll uttalanden om den svenska kyrkans säregna
historiska ställning, vilka förvånade de fransktalande protestanterna,
som inte kunde finna något därom i sina handböcker. Kyrkohistorikern
prof. Henri Monnier, dekan för Parisfakulteten, hänvisade då förf. till
att studera detta ämne och speciellt undersöka de historiska händelser,
som betingat svenska kyrkans särart. Så kom avhandlingen till. Förf.
betonar bestämt dess praktiska syfte (s. 52); han skriver historia, men
han gör det för att genom en klar framställning av sakläget bidraga till
att svenska kyrkan skall kunna fullfölja sin ekumeniska uppgift.

Denna inställning har dock inte kommit förf. att nöja sig med någon
ytlig popularisering. Han har gjort sig bekant med det primära
historiska materialet och hans litteraturförteckning är ganska imponerande.
Vi ha sällan sett en utlänning göra sig så förtrogen med våra inhemska
källor till ett komplicerat skede i svensk historia. Och det är glädjande
att vi härmed ha fått den svenska reformationen så väl presenterad på
franska.

Två inledningskapitel ha ägnats åt den apostoliska successionens
historiska ursprung och värde. I urkyrkan, den heroiska
begynnelsetiden, föreligger en mångfald av uppdrag och tjänster. Man märker en
institutionell och en karismatisk linje. De kunna urskiljas t. o. m. i
apostolatet: å ena sidan kollegiet av de tolv, å andra sidan Paulus.
Forskningen har tidigare mest betonat motsatsen mellan dem; förf. vill
med en nyare riktning mera betona enheten.

Men den stora begynnelsetiden, som givit oss Nya Testamentet, går
till ända. De karismatiska gåvorna bli något misstänkta och upphöra.
Villolärare uppträda. Då får man klamra sig vid den institutionella
linjen, och då uppkommer, i skedet 150-200, läran om den apostoliska
successionen som garanti för sanningen. Den biskop, som står i rätt
succession från apostlarna, har »sanningens karisma» och sakramentens
giltighet. Man befinner sig i ett epigonskede, icke längre i den rika
ursprungstiden, men vi kunna dock se, att denna lära om det rätta ämbetet
vid sidan av bibelkanon och trosbekännelsen stärkt kyrkan i striden mot
gnosticismen.

Nu går förf. till nutiden, tar sin ståndpunkt på den protestantiska
formalprincipen och redogör fcr den betydelse som frågan om den
apostoliska successionen haft vid den senare tidens ekumeniska diskussioner,
särskilt i Edinburgh 1937. Han tror fast på en kommande enhet, och även
nu synes det honom vara en fråga om att förlika det institutionella och
det karismatiska ämbetet genom den Ande, som inspirerar båda.

Härpå följer arbetets huvuddel på nära 200 sidor om reformationen
i Sverige med undertitel: »Huru den episkopala successionens
kontinuitet tryggades.» Det är på det hela ett intelligent gjort kompendium. Ett
och annat fel har insmugit sig, men de äro inte så många. Mariefreds
kloster grundades 1493, inte 1413 (s. 74). Olaus Petri kunde inte ta
hänsyn till Johannes Magnis krönika, som utkom först efter hans död (s.
204). Mönstret för Pyhys kyrkostyrelse var hämtat från Glogau i Schle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free