Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gunnar Annell, Erik XIV:s etiska föreställningar och deras inflytande på hans politik (Prof. Sven Kjöllerström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
353
formsträvanden bör ses (s. 188). För historiska sammanhang av denna
art har emellertid förf. till föreliggande avhandling intet intresse. Det
gäller blott för honom att undersöka, om icke akterna kunna tolkas på
ett annat sätt än tidigare skett.
Sedan förf. påvisat, att den kristna tron spelat »en framträdande
roll i Eriks publicistik och att den haft stor aktualitet för honom»,
avser han att i de följande kapitlen genom exempel visa, att den kristna
åskådningen »på något, icke helt betydelselöst sätt gjort sig gällande
inom Eriks handlingsliv». De situationer, som härvid analyserats äro,
framhåller förf., av sådan art, »att i dem kristna föreställningar kunna
väntas ha blivit aktualiserade och krävt beaktande vid handlandets
utformning» (s. 117).
Av de »resultat», som förf. härvid nått, må följande anföras. I Eriks
livländska politik ha de ekonomiska synpunkterna intagit »en tämligen
undanskjuten plats». Konungens etiska motivering för kriget var
visserligen »objektivt sett ohållbar och därtill i synbar mån inspirerad
av-rent politiska synpunkter» (s. 146). Genom att ständigt upprepa samma
argument har emellertid Erik suggererat sig själv att tro på riktigheten
av sin argumentering. Följaktligen ha kristna etiska föreställningar »ägt
en avsevärd aktualitet för Erik, då han förde sin livländska politik» (148).
Resultatet av den 46 sidor långa utredningen blir emellertid, att
framställningen »ej gör anspråk på att vara bevisligen riktig» men att den »ej kan
bevisas vara oriktig». »Redan ett så anspråkslöst resultat» har dock
enligt förf. »sitt värde».
I Eriks olika äktenskapsunderhandlingar ha enligt förf. förutom de
politiska även de erotiska motiven spelat en avsevärd roll. Detta
gäller särskilt om frieriet i England. Som bevis härför anför förf. »den
svärmiska, romantiska brevstil, som Erik använder i sin korrespondens med
Elisabet, liksom också de många romantiska inslagen i hans uppträdande,
t. ex. hans nästan preciösa spelande på svartsjukans strängar, eller hans
utmaning av sin rival. . . till ridderlig tvekamp» (s. 207). Man får även
veta, att Erik »haft det sjätte budets krav aktuella», fastän han hållit
»ett helt harem av frillor» (s. 208 f.). Men vid närmare eftertanke inser
man lätt, konstaterar förf. »att detta ej kan bevisa något om hans rent
teoretiska inställning». Eriks lösaktiga levnad, heter det vidare, »bör
rimligtvis ej betraktas som någon tillämpning av libertinistiska
principer utan snarast som ett syndande på nåden» (s. 210).
Bland de olika kapitlen intar det sjätte: »Erik XIV och den rena
läran», en särställning. I detta kap. är det icke längre fråga om Eriks
förhållande till Melanchthon eller till kristendomen överhuvudtaget utan
om hans inställning till en bestämd konfession, nämligen den svenska
kyrkans. Förf. har icke lyckats upptäcka något, som visar, att Erik
»skulle ha varit motståndare till de inom den svenska kyrkan
förekommande mera konservativa åsikterna eller att han skulle ha tillägnat sig
några förhållandevis radikala idéer» (s. 190). Även i fråga om ceremoni-
23 — 45681 Kyrkohist. Årsskrift 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
