Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sven Kjöllerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—1682 (Doc. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar 360
sedda KO» o. d. Vi veta dock, att exempelvis Emporagrius arbetat med
ett exemplar av KOF 1608 (enl. Piltz). Det får icke heller förglömmas,
att KOF 1626 självt framträder med ganska blygsamma anspråk. Det
utger sig icke för att vara ett 1626 reviderat KOF utan den av Kenicius
och andra biskopar förbättrade och översedda KO, »andra reesan»
överlämnad till Gustav Adolf 1626. Då KOF 1626 blott därutinnan avviker
från KOF 1619, att det beträffande kapitlet om läran föredragit lydelsen
från KOF 1608 framför den i KOF 1619, måste KOF 1619 alltjämt
betraktas som det egentliga resultatet av kyrkoordningsarbetet under
Gustav Adolf.
De tvenne följande kapitlen hänga nära samman. Det ena
behandlar »Nya kyrkorättsliga problemställningar» (sid. 90-108), det andra
»Striden om consistorium generale och om den biskopliga
stiftslagstiftningen» (sid 109-138). I det förra tecknas en översikt av den
kyrkorättsliga utvecklingen, huvudsakligen inom den tyska lutherdomen.
Heidelbergteologen David Pareus ställes i centrum i anslutning till Heckels
studie »Cura religionis, ius in sacra, ius circa sacra» (1938). Av denna
författare är Kjöllerström i sin teckning av den allmänna kyrkorättsliga
utvecklingen helt beroende, ja, här finnes icke många notiser, som icke
Kjöllerström hämtat från Heckels studie. Dennes synpunkter
appliceras på svenska förhållanden, något som kom till synes redan i
framhävandet av Melanchthons och Musculus’ inflytande i Sverige — se ovan. Förf.
fastslår, att Pareus’ kyrkorättsliga idéer . . . tidigt nått vårt land och vid
alla förhandlingar om consistorium generale spelat en avgörande roll»
(sid. 96). Genom generalkonsistoriet ville Gustav Adolf »förskaffa sig
den inspectio quaedam över kyrkan och biskoparnas ämbetsförvaltning,
som enligt Lipsius är det utmärkande för furstens jus in sacra», ja
förslaget är »intet annat än ett försök att i praktiken genomföra den
fördelning av kyrkoregementet, potestas ecclesiastica externa, som de nva
kyrkorättsliga teorierna åsyftade» (sid. 111 f.).
Kjöllerström har redan i de nämnda uppsatserna från 1940 och 1944
lagt fram samma uppfattning. Denna har också okritiskt anammats
av-exempelvis Hans Lundin i dennes apologetiska avhandling om Baazius
(1944). När man nu fått möjlighet att taga del av förf:s samlade
bevisföring för denna teori — jag talar här blott om de partier, som behandla
kontroverserna under Gustav Adolf — kan jag för min del icke biträda
denna uppfattning. Förf. har icke insatt Gustav Adolfs och Axel
Oxenstiernas förslag till generalkonsistorium i dess riktiga idéhistoriska och
kyrkorättsliga sammanhang. Det är något verklighetsfrämmande över
resonnemanget, och endast genom ett otillbörligt pressande av
materialet kan hypotesen förlänas ett acceptabelt utseende. I annat sammanhang
hoppas jag få publicera en ingående kritik av detta parti. Ett par
synpunkter och några exempel på förf:s sätt att i materialet läsa in sina
teorier må likväl givas. Man blir sålunda ganska förvånad över att uttrycket
»inspection» i de olika förslagen till generalkonsistorium framställes som
ett slags terminus technicus just för Lipsius’ kyrkorätt. Förekomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
