Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sven Kjöllerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—1682 (Doc. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar 371
av detta ord är för förf. tillräckligt för att påstå, att Gustav Adolf här
velat förverkliga Lipsius’ »inspectio quaedam» (sid. in f.). Nu är
emellertid »inspectio» (tillsyn, uppsikt) ett helt vanligt uttryck i dokument
av skilda slag, även kyrkorättsliga, från reformationstiden. Betänklig
är också förf:s behandling av en passus i K. M:s instruktion 1625. Förf.
hävdar, att »i de olika instruktionerna för consistorium generale upptas
också endast frågor, som falla inom begreppet potestas ecclesiastica
externa eller . . . den »deel af dedh H. K. M:t i kyrkieregementet
widhkom-mer» (sid. 112). Man observerar först, att förf. åstadkommit en anakolut,
i det t>den deel» icke får någon bestämning. Vilken del? Vidare blir
potestas ecclesiastica externa här till blott en del av det som vidkommer
K. M:t i kyrkoregementet. K. M:t äger således beträffande
kyrkoregementet befogenheter utöver potestas ecclesiastica externa, och det
återstår blott att gissa på interna. Vad i instruktionen har då åstadkommit
dessa besynnerligheter? Jo, denna omtalade, att K. M:t beslutat taga
några teologer till sin hjälp och pålägga dem en del av K. M:ts »cura och
inspection . . ., att ingen deel af dedh H. K. M:t i kyrkieregementet
wid-kommer», måtte försummas. Instruktionen talar alltså blott om att
somligt i kyrkoregementet vidkommer K. M:t. Skulle det behövas påverkan
från Pareus för att hysa en dylik uppfattning? Har överhuvud någon
luthersk furste nöjt sig med mindre?
De av Pareus’ präglade termerna potestas ecclesiastica externa och
interna förekomma icke en enda gång under förhandlingarna 1623-25.
Det oaktat skulle de ha varit »ofrånkomligt avgörande». Det förefaller
i och för sig föga troligt. Därtill kommer, att hade Pareus’
kyrkorättsliga idéer lagts till grund för generalkonsistoriet, så borde detta fått
ett annat utseende. Förf. anser emellertid, att det svenska förslaget
»i stort sett — är en tämligen självständig skapelse och att detta skulle
bero just därav, att principerna »ytterst» vilade på de nämnda
kyrkorättsliga teorierna (sid. 109 f.). Situationen är onekligen något egendomlig.
Enligt Heckel ha Pareus distinktioner tillkommit för att göra teoretisk
rättvisa åt det faktiska landsfurstliga kyrkoregementet. För detta voro
cle blandade teolog- och juristkonsistorierna det mest typiska och
effektiva uttrycket. Hur då förklara, att den kyrkostyrelse, som dessa
teorier skola försvara, så helt avviker från den kyrkostyrelse, som Gustav
Adolf avsåg att införa just utifrån dessa samma teorier?
Förslaget är, menade förf., »intet annat» (kurs. av rec.) än ett
försök att genomföra vissa nya teorier. Om detta skall tagas efter
bokstaven, betyder det, att alla andra motiv förklaras som
ovidkommande, d v. s. alla praktiska och förvaltningsmässiga — detta vid ett
projekt, som har förvaltningsgeniet och realpolitikern Axel Oxenstierna
till upphovsman! Det är naturligtvis, när det gäller detta statsmaktens
förslag, nödvändigare än någonsin att fasthålla kyrkopolitikens
samband med stats- och samhällslivets utveckling i övrigt, något som förf.
i andra avsnitt bemödat sig om. Kjöllerström har karaktäriserat min
framställning av problemen kring consistorium generale som »en redo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
