Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sven Kjöllerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—1682 (Doc. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
363
terar, att förf. lyckats bringa reda i, vad som kan anses ha varit
kommissionens KOF. Karl Gustafs död förändrade emellertid med ett slag
läget.
Undersökningens tvenne sista kapitel teckna de fortsatta
förhandlingarna om KO fram till 1682. Förmyndarregeringen hade intet
verkligt intresse för frågans lösning. Beslut i ärendet fattades väl men
fullföljdes icke. Laurelius och Emporagrius färdigställde likväl sina KOF
till riksdagen 1664. Man väntade ett avgörande men det kom icke.
Regeringsmaktens förbund med ortodoxien i kampen mot synkretismen i
Matthiaes och Terserus’ skepnader banade väg för Laurelius’
traditionalism även i kyrkoordningsfrågan. Riksdagen i Stockholm gick så långt,
att den beslöt, att vissa deputerade skulle förfara så vid KO:s revision,
att själva KO 1571 bibehölls oförändrad och rättelser och tillägg
infördes i ett särskilt supplement. Denna ståndpunkt segrade även vid
riksdagarna 1672 och 1675. Ett politiskt motiv — nödvändigheten att i de
1679 återvunna sydsvenska landskapen införa svenskt kyrkoskick —
medförde slutligen ett resultat. Sedan Karl XI vid riksdagen 1682
befallt och tillhållit prästerskapet att vid riksdagen framlägga ett KOF,
kunde detta ske i nov. 1682. Förf. visar, att detta KOF icke som man
hittills menat tillkommit genom en samarbetning av Laurelius’ och
Emporagrius’ förslag. KOF 1682 är i stället att betrakta som i det
väsentliga en lätt överarbetning av 1655 års kyrkoordningskommittés förslag
i en utskrift, som starkt präglats av Laurelius. Förf. betecknar KOF
1682 som i det stora hela en seger för Laurelius’ ideal. Förslaget
tilltalade emellertid varken lekmannastånden eller Karl XI. Nya
förhandlingar följde. För arbetet från 1682 års riksdag fram till kyrkolagen 1686
ämnar förf. likväl redogöra i en följande volym.
Prof. Kjöllerströms undersökning om »Kyrkolagsproblemet i Sverige
1571-1682», upptager, som denna anmälan sökt göra klart, ett
monumentalt ämne. Man fängslas av förf:s skarpsynthet, lärdom och
uppslagsrikedom, även om framställningen på sina ställen inbjuder till opposition.
Sin tyngdpunkt har den utan tvivel i skildringen av förhandlingarna kring
och arbetet på en reviderad eller ny KO från 1640-talet framåt. Det är
enligt anmälarens mening uppspårandet av materialet, den jämförande
analysen av de olika KO-handskrifterna, den inbördes dateringen av
-dessa och tecknandet av arbetets gång, som framstår som förf:s väsentliga
insats. Det är på denna s. k. yttre laghistoria, som förf. koncentrerat
sina ansträngningar, mindre på en verklig karakteristik av de olika KOF.
Med stora förväntningar motses fortsättningen på detta mycket
värdefulla verk.
Hans Cnattingius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
