Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Torsten Bohlin, Eric Abraham Almquist (Prof. Emil Liedgren) - Yngve Brilioth, Predikans historia (Prof. Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
granskningar och anmälningar 372
ortodoxer.» Det är nog inte bara en stundens ingivelse. Liknande
deklarationer möta även eljes i hans brev liksom i offentliga uttalanden.
Överhuvud är Erie Abraham Almquist väl värd den inträngande
analys hans nutida efterträdare ägnat honom —- ett arbete, som genom
mångsidigheten i synpunkter och rikedomen på förut outnyttjat material
utgör ett mycket välkommet bidrag till det tidiga 1800-talets ännu föga
utforskade svenska kyrkohistoria.
Emil Liedgren.
Yngve Brilioth, Predikans historia. Olaus Petri-föreläsningar hållna
vid Uppsala universitet. C. W. K. Gleerups förlag. Lund 1945.
8 + 288 sid. Pris kr. 11: 50, inb. 15: —.
Det är en väldig uppgift, som biskop Yngve Brilioth påtagit sig att
inom ett relativt begränsat utrymme ge en framställning av den kristna
predikans historia från urkristen tid intill våra dagar. Arbetet utgör,
såsom av titelbladet framgår, ursprungligen en serie Olaus
Petri-föreläsningar, behandlande »predikans historiska huvudformer», vilka höllos
våren 1944 vid Uppsala universitet. Även om det muntliga föredraget
gjorde det nödvändigt att för tidsbegränsningens skull utesluta mycket
av det i skrift utarbetade, så tvingade själva företaget — att inom ramen
av åtta föreläsningar ge en framställning av den kristna predikans
historia — i sin tur ytterligare till en stark begränsning och sovring av det
hart när oöverskådliga materialet.
Även i ett andra hänseende har arbetets ursprungliga art av en serie
föreläsningar tryckt sin prägel på framställningen. Föreläsningsformen
gjorde det angeläget att framdraga vissa grundmotiv, som gåvo
framställningen sammanhang och överskådlighet. Dessa grundmotiv finner
Brilioth redan i utgångspunkten för undersökningen: Jesu predikan i
Nasarets synagoga, som utgör »den viktigaste länk, det gyllene spänne,
som förbinder judisk förkunnelse och kristen predikan och så skapar ett
djupgående sammanhang i ordets tjänst inom den bibliska
uppenbarelsens historia» (s. 7). Brilioth visar här på tre grundläggande moment:
i. det liturgiska: »Jesu predikan hålles inom den judiska gudstjänstens
ram»; 2. det exegetiska: »Jesus talade utifrån en text»; 3. det profetiska:
»I dag är detta skriftens ord fullbordat inför edra ögon» (s. 7 ff.). Brilioths
hela arbete avser enligt hans egna ord att uppställa och försvara den
tesen, »att Jesu predikan i Nasarets synagoga ger oss en nyckel till den
kristna predikans historia genom tiderna», och att visa, huru predikans
historia utgör utformningen och samspelet av nämnda tre principer eller
motiv (s. 10). Mot invändningen, att det kan ligga något betänkligt i
att gå till en historisk undersökning med på förhand »färdiga kategorier
av detta slag» (s. 13), försvarar sig Brilioth med att hävda, att »de tre
momenten få karaktären av en arbetshypotes, som vinner i
sannolikhet, i den mån den befinnes brukbar. Utan någon sådan hypotes till led-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
