- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
8

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gustaf Holmgren, När försvann det gamla S:t Eriks skrin?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

GUSTAF HOLMGREN-

betsman mycket använd person. Han hade vid tidpunkten ifråga
varit såväl överstetygmästare som ståthållare på Stockholms och
Västerås slott. Herr Pontus är ingen mindre än Pontus De la Gardie,
den blivande överbefälhavaren i kriget mot ryssarna, vilken på
hösten samma år skulle komma att avresa till krigsskådeplatsen i
Livland i spetsen för en trupp skottar. Johannes Sekretereren —
läsningen av sistnämnda ord är något osäker men med största
sannolikhet står det så — är rimligen konung Johans beryktade
sekreterare Johan Henriksson. Olof Knutsson är sannolikt fogden på
Stockholms slott med detta namn och i Hans Kranck möta vi åter
en annan av de kungliga sekreterarna. Dessa höga herrars
uttryckligt betygade närvaro i räntkammaren, då ifrågavarande silver
vägdes upp, är onekligen högst anmärkningsvärd och får väl anses
tyda på, att något ovanligt var å färde. Sannolikt var det icke några
vanliga silverleveranser, som vid dessa tillfällen togos emot.

De uppgivna ursprungsorterna för silvret, Uppsala domkyrka
och Vadstena kloster, föra givetvis tankarna på S:t Eriks och S:ta
Birgittas skrin. Skulle så vara, att det är de båda helgonskrinen,
som möta oss i dessa notiser, blir också förekomsten av de
framstående vittnena mera förklarlig och icke minst begripligt ter sig herr
Pontus’ uppträdande i sammanhanget. I fråga om den ena av
posterna kan det också, nästan utan någon tvekan, sägas, vad det
i den förtecknade silvret åsyftar — i den post nämligen, som
omtalar Vadstenasilvret. En anteckning i »Handlingar rörande
Vasakonungarnes silverkammare»1, gjord den 31 juli 1573, således en
vecka efter det Vadstenasilvret uppvägdes i räntkammaren, ger oss
lösningen. Den lyder: »S. Birgitte Schrin wogh — 41J lödige $.» Det
torde icke kunna råda någon tvekan om, att silvret från Vadstena
kloster utgjordes av S:ta Birgittas skrin.2

1 I: Strödda kamerala handlingar, vol. 53, K. A. För hänvisning till denna
uppgift har jag att tacka förste amanuensen, fil. lic. Jan Liedgren, Stockholm.

2 I Branting o. Lindblom, a. a., s. 15 f. uppges skrinets vikt vara »429
lödige marker på ett uns när». Tydligen avses skrinets vikt, då det år 1412
stod färdigt, något som framgår av en anteckning i Vadstenadiariet för nämnda
år 31/7, där den anges till just denna summa. (Vadstena klosters minnesbok,
Sthlm 1918, s. 76.) Möjligen beror viktskillnaden på, att delar av skrinet
bortbrutits under den för klostret brydsamma tiden på 1500-talet, antingen
de nu strukit med i någon konfiskation eller använts för klosterfolkets egna
behov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free