- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
10

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gustaf Holmgren, När försvann det gamla S:t Eriks skrin?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

GUSTAF HOLMGREN-

S:t Eriks skrin.1 Den avhandlar egentligen ett helt annat ämne,
nämligen förhållandena på Mora äng och särskilt de
dokumentstenar, som vid denna tid lågo på platsen. Med utgångspunkt från
en av dessa stenar, som skall ha varit försedd med riksvapnet »Tre
kronor», men vilken sten då säges vara försvunnen, kommer
Bot-niensis in på frågan om skrinet. Detta avsnitt av hans berättelse
lyder: »Hinc (scilicet ob absentiam quarti lapidis, cui ipsa Regni
arma dicebantur inscripta) coepta est callida et astuta occasio
trans-mittendi P. Prefectum [sic!] et Pontum ad Caesarem ceu sciscitandi
causa pro Regni armis, iustene teneret Reg<n>um2 insigne trium
coronarum etc. vel secunda etiam de causa, ut tynnam talerorum
offerent Caesari, subministratam contra tyrannidem et vim
Turci-cam: cum tamen et Legati et tynna ea, jam in taleros excussa ex
Scrinio Erici, directo transmissa erat Sacratissimo Romano Papae
etc. Sed eventus dissimiliter respondebat, et Neptuno oblatum est
tantum munus similiter et Divo Marti per Schotos sacrata est altera
summa talerorum de Regis Erici Scrinio excussa. Reg[ula]: Quod
non capit Christus capit fiscus.»3

I en något fri översättning blir detta: »Av den anledningen att
den fjärde stenen, på vilken själva riksvapnet sades vara inhugget,
saknades, föranleddes man till det listiga och sluga tilltaget att sända
Petrus Fecht och Pontus [De la Gardie] till kejsaren, antingen av den
orsaken, att man ifråga om riksvapnet ville utröna, om riket med
rätta förde Tre kronors-vapnet etc. eller också därför, att de skulle
erbjuda kejsaren en tunna daler till hjälp mot turkarnas tyranni och
våldsmakt, varvid likväl både sändebuden och den tunna, som nyss
blivit utmyntad av Eriks skrin, direkt skickades till Hans Helighet
påven i Rom etc. Men det gick annorlunda och den stora gåvan
offrades åt Neptunus på samma sätt, som en annan summa daler,
utmyntad av konung Eriks skrin, offrats åt guden Mars genom
skottarna. Sens-moral: Det som Kristus icke får behålla, tager ’fiscus’»
(ordlek, eg.: skattekistan, här också: fisken).4

1 U. U. B.: Palmsk. 275, p. 761 f.

2 För denna emendation tackar jag f. d. förste bibliotekarien, teol. o. fil.
dr Axel Nelson, Uppsala.

3 Omedelbart därunder står: »ex annotationibus M. Nicol. Olai Bothn.
Electi Upsal.».

1 I sin rimmade latinska form lyder ordstävet: »Quod non capit Christus,
rapit fiscus.» Betydelsen blir ju densamma som här angivits. Det förekommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free