Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD
23
tade ägaren till Stola. Den spinner nämligen på ett för tiden nästan
klassiskt tema: det gäller för både rika och fattiga att de en gång
skola skiljas från världen. Därför är fattigdomen ingenting att
kvida över. Det väsentliga är fromheten. Den är rikedom som
gäller. I ännu dystrare tongångar sjunger en krigspräst vid ett
västgötaregemente, Andorus Asmundi Lithenius1: »Min tungas liud ej
tryther/ I tårar hiertatt flyther/ inför Herranom dageligh», vilken
tungsinta bekännelse Ekeblad blev delaktig av under sin
Stettin-vistelse 1630. Och slutligen kan vara värd att nämna en för övrigt
rätt fantasilös visa, som han fick i december 1633 av en adlig
jungfru: »O, Herre, Huadh tu på mig mishagar/ dät beder Jag dig at tu
Ifrån mig tager», till vilken Ekeblad fogat den uppskattande
kommentaren: »gudh låtte mig sådane Rim alltid Ihughkomma».2
II.
I det ekebladska arkivet på Stola fanns en diger volym, som
bar titeln »Ekebladska Familiens Genealogier».3 När man bläddrar
1 LUB: E 2. Predikant vid Vilhelm v. Saltzburgs
västgötaregemente-Kr A: Rullor.
2 Givetvis var denna litterära verksamhet inte begränsad till kretsen kring
Christoffer Ekeblad. För att belysa detta ånge vi några exempel. I KB: A
590 återfinnes sålunda en handskriven bönbok av Maria Christina Gyllenstierna;
KB: F. b. 16 en av den kände Frestadskyrkoherden Martin Aschaneus till
svenska översatt Tröstebok. Christina Banérs bönbok finns i RA:
Skoklostersamlingen 8:0, I. 17. LUB: Biografi. Sv. Falkenberg, innehåller en
handskriven volym, som ägts av Heinrich v. Falchenberch, en man i
tjänstemannahierarkin kring Karl IX. Dess innehåll är till sin karaktär mycket lika det vi finner
hos Ekeblad. Slutligen må erinras om några rader ur Nicolaus Rudbeckius’
likpredikan över generalkamreraren Mårten Pedersson Blixencron, 1667:
»han har warit en rätt Christen/ warit aff Gudz Anda regerat/ och hafft Gudh
sin Skapare och Återlösare altijdh för Ögon/ hafwandes uthi alla sina
Gerningar/ låtit på skijna en synnerligh Gudfruchtigheet och Fromheet/
Salighe-tennes medel Gudz Ord . . . har han altijdh högt älskat och ährat.. . gådt
flij-tigt och gerna i Gudz Huuss... Så snart han är kommen heem i sitt Huuss/ har
han fattat i Pennan/ ther han något märkeligit i synnerheet vthi Kyrckian har
hördt . . . och när han har fått en lijten stund roo at sittia för sigh sielff/ har han
öfwer sådant fattat och ihopsatt månge wackra/ Gudelige Böner och andelige
Wijsor/ som til hans störste Beröm och åminnelse/ finnes ännu ibland hans
papper wäl förwarade.» A. a., Gijf. Bibliotekarie Heyman, Upsala, har haft
vänligheten meddela, att dessa papper tyvärr måste anses förkomna.
3 Nu i LUB: E 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
