Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i24
STIG LINDHOLM
i den får man ett samlat intryck av den genealogiska lidelsen hos
släkten Ekeblad, en lidelse, som de delade med samtidens hela
aristokrati.
Typisk är titeln på Johan Peringskiölds bidrag:
»Ekeblade-Fa-miliens Uhr gambla Extraction och ättartahl aff Kongl. Arkivi och
andra Sweriges Gambia Documenter och originalhandlingar».1
Historisk exakthet och kritisk källforskning var inte alltid den
förnämsta dygden hos dessa släktforskare, en dom som också i viss mån
gäller författaren till den ekebladska volymen. Tendensen är
uppenbar: man försöker härleda familjens släkthistoria ända till en
apokryfisk »Hr Ingebiörn» från omkring 1300-talets början och
konstaterar gärna och i flera sammanhang, att man bland de sina
kan räkna ett av Gustav Vasas riksråd, Anders Hansson.
Denne Anders Hansson är onekligen en rätt intressant gestalt,
som vi ett ögonblick bör stanna vid. Tydligen utgången ur
förhållandevis enkla förhållanden, finns all anledning antaga, att hans
framträdande intimt är sammankopplat med Gustav Vasas verk
och personlighet.2 Han visar sig snart vara en av dennes trogna,
vilket redan framgår av en rapsodisk teckning av hans levnadsöde.
Vi möter honom första gången såsom undertecknare av Västerås
recess3; någon gång mellan 1527 och 1529 har han blivit riksråd, ty
i denna egenskap undertecknar han 1529 rådets brev till hela rikets
inbyggare om upproret i Småland och Västergötland.4 Han är
vidare bisittare i den rätt, som dömer de upproriska västgötaherrarna5
och får den 5 september två gårdar, Ölkarneboda och Fröslunda6 i
Harakers socken, vilka tidigare innehafts av den upproriske Mårten
Skinnare. Ungefär en månad senare tillfaller honom Bjärke härad
i Älvsborgs län såsom förläning tillsammans med den säkerligen
strategiskt viktiga men på samma gång mindre angenäma uppgiften
att vara slottsloven på Älvsborg efter det nyss timade upproret.7
1532 d. 22.5. fick han Valla härad8, två år senare utnämnes han till
slottsloven på Läckö9, en utnämning som upprepas 1543. Redan ur
1 Karlsson, Ett svenskt herremanshem på 1700-talet, 177, daterar akt-
stycket till 1625, vilket av naturliga skäl är felaktigt.
2 SAÄ II, 503. 3 GR IV, 232.
4 GR VI, 57. Denna viktiga uppgift saknas i SAÄ.
5 GR VI, 171. 6 GR VI, 281. ’ GR VI, 312.
8 GR VIII, 87. « GR IX, 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
