Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD
25
dessa knapphändiga notiser torde man kunna draga vissa slutsatser.
Anders Hansson får sina första nådevedermälen i Harakers socken.
Detta var helt naturligt, då han var bergslagsbo. Men snart inser
kungen, att han behöver pålitligt folk nere i det oroliga
Västergötland, och såsom en pjäs i hans inrikespolitiska strategi man nästan
skulle kunna säga tvångsförflyttar han Anders Hansson dit. Därmed
börjar släktens västgötatid. Denna förflyttning vittnar ju gott om
Anders Hannson. Under hela perioden 1527—1543 finns också en
rad brev bevarade, som trots sin knapphändighet i form, dock i
sak låter oss ana, vilket förtroende kungen tydligen hyste för
honom. Anders Hansson var helt en kungens man.
Någon gång efter 1529 ingick han äktenskap med Agneta, dotter
till riksrådet Nils Claesson, varigenom han fick Stola i Sunnersbergs
församling på Kållandsö som under århundraden kom att bli
samlingspunkten i den ekebladska släkten.1 Med Agneta Nilsdotter
fick Anders Hansson bland andra sonen Johan Andersson,
Christoffer Johansson Ekeblads fader. Denne föddes någon gång före 1543—
44; Anders Hansson avled på sommaren 1543.2 Enligt SAÄ ingick
Johan Andersson äktenskap den 23.10. 1577 med Anna, dotter till
Christoffer Torstenson av Forstenasläkten3, en viljestark och
ovanligt vital kvinna, som levde ända till 1648, verksam och i full vigör
in i det sista. Hon födde sin man tio barn.4
Johan Anderssons insats i samtidens liv gjordes helt i hertig
Karls tjänst. Redan 1570 den 18 juli kallar hertigen honom i brev
för »wår trotiennere», men först 1585 kan vi få ett fastare grepp om
hans ställning, då han visar sig vara häradshövding i Hardemo
härad av Karls hertigdöme.5 Brev6 från åren 1587,7 15888 och 15929
visa kontinuiteten i Johan Anderssons förbindelser med denne.
1 Om Stola och livet där, se Schiller, Gode herrar och svenske män, 307.
Schillers uppgifter, s. 309 f., ang. äktenskapet äro helt gripna ur luften, en
romantisk och ohistorisk konstruktion.
2 SAÄ II, 503. 3 SAÄ II, 503 f.
4 SAÄ II, 504, uppger endast nio — det första dog strax efter födelsen
»Först en shon, som strax blef död.» LUB: E 1.
5 KB: BIV. II. 13. Av vikt att påpeka är, att hertigen hade rätt att själv
tillsätta sina häradshövdingar. Hildebrand och Stavenow, Sveriges historia
V, 196.
6 Se brev KB: BIV. II. 13. ’ 17.5. 1587. KB: BIV. II. 13.
8 14.2. 1588. KB. BIV. II. 13. 9 12.6. 1592. KB: BIV. II. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
