Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD
39
tydare av sanningen komma att alltmer dominera bilden, och den
teologiska intellektualismen påverkar fromhetslivet i moraliserande
riktning.
Vid sidan av den lutherska skolteologin strömmade medeltida
fromhet in i reformationen. Detta gällde i hög grad den
individualistiska medeltidsmystiken, på sätt och vis själv en
oppositionsföreteelse mot den vulgärkatolska fromheten. Denna mystik kom
att bli av betydelse på ett alldeles särskilt sätt, emedan där fanns
bevarade några moment i den kristna tron, som ortodoxin skjutit
åt sidan, framförallt den innerliga försoningsmystiken, så olik
ortodoxins juridiska kyla, samt vidare det allmänna prästadömets idé.
Därigenom kom den att kunna tillfredsställa ett legitimt kristet
behov och kunde så lättare vinna burskap inom reformationens
gränser.
Detta sistnämnda underlättades därigenom att denna mystik
snart fann anknytningspunkter inom reformationen. Visserligen
bedömde Luther trots sitt intresse för Theologia Deutsch densamma
ganska negativt, men däremot ha de radikala reformatoriska
rörelser, som samla sig kring Münzer, Frank och Schwenkfeld, med
påtagligt intresse studerat mystisk litteratur. Det är också dessa
som i stort sett introducerat den senmedeltida mystiken i
reformationen. Därmed har den kommit att sättas in i och påverka
reformationstidens stora religiösa jäsningsprocess, ur vilken den dock icke
gick helt oförändrad. Av intresse ur uppbyggelse- och
bönbokslitteraturens synpunkt är Althaus’ iakttagelse, att Schwenkfelds
insats här är av stor betydelse. Hans Deutsch passional av 1539
nyttjar med lätt slipning katolskt material: Crocus, Precationes in
pas-sionem Jesu Christi, som bär tydliga spår av katolsk mystik:
dödandet av köttet, världens intighet och Jesuskärlek.1
Reformationen är ju ingen enhetlig företeelse. När läget
klarnar, kunna vi iakttaga på den yttersta högern den ortodoxa
skolteologin, på yttersta vänstern de radikala spiritualisterna.
Däremellan rymmes många nyanser. Endast så länge man håller dem
alla i sikte, får man en verklighetstrogen bild av den fascinerande
upptakt, reformationen är.
Ur denna mångfald kunna vi fånga två linjer, som äro av
särskilt intresse för oss. Luther och med honom skolteologin represen-
1 Althaus, Forschungen zur evangelischen Gebetslitteratur, 22—26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
