- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
47

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖVERSTE CHRISTOFFER JOHANSSON’ EKEBLAD

47

vars förfall ställes den stora, rent av befriande bilden »Dett går en
frisker sommar an nu», upptäckten av Jesus Kristus såsom allena
påve och överstepräst. Detta är värt att notera. Vad man
bekämpade var påvedömet såsom det gestaltade sig i den kuria, som trots
motreformationens uppryckning aldrig kunde betraktas på annat
sätt än som Babylon. På denna punkt anknyter Ekeblad till tidens
sed; icke så att han själv försökt utöka tidens mustiga vokabulär,
men väl så att även han i en avskrift kan citera en kontroversialist
med följande ord: »Rätthare sagett, Apan i Rom» har ingått
äktenskap med »Pluto, Hälfuites Commendanten». Kyrkan i övrigt
bedömes i relation till dessa ting. Och därför kan Ekeblad gärna syssla
med Tauler, Tyska Teologian och Tomas a Kempis utan att ens
reflektera över eller märka, att detta studium berövar honom
något av friskheten i den grundläggande evangeliska läran om
rättfärdiggörelsen genom tro.

Om Ekeblads ställning till judarna kunna vi fatta oss mycket
kort. Själva frågeställningen var sedan länge klar.1 Senmedeltidens
antisemitism ärvdes av reformationen. Enskilda försök att
förbättra judarnas ställning voro dömda att misslyckas.2 Luthers
ställning innebar ett både — och.3 Antisemitismens motiv voro då
som nu grumliga, ehuru det är uppenbart, att judarnas förakt för
kristendomen var ett irritationsmoment av betydelse.
Antisemitismen ligger i huvudsak på ett dogmatiskt plan, så även hos
Ekeblad. Hans bidrag till bilden utgöres dels av en i två upplagor
förekommande översättning av Luthers polemiska skrift »Om
Schäm-hamphoras»4 dels några apokryfiska översättningar av berättelser
om judarnas hån mot den kristna tron, framförallt deras skändande
av hostian, där tidens sakramentsmagi kommer till uttryck i så
grova former, att det finns anledning misstänka katolskt ursprung.5
Hans egen kommentar till problemet är som vanligt tämligen
återhållsam: »häraff kan man se judarnas stora galenskap», säger han
på ett ställe.8

Ekeblads förhållande till calvinismen, vilken vanligen tillhörde
rekvisitan i kontroversteologin, må också beröras med några ord.

1 Briem, Antisemitismen genom tiderna, 194 ff.

2 Ibdm 213. 3 Xbdm 217 och 221 ff.

4 LUB: E 3. KB: BVI. 1. 15; Se WACIII, 573 ff.

5 KB: BX. i. 79. « LUB: E 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free