- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
56

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i56

STIG LINDHOLM

som lätt glider över i tröttsam självupptagenhet, något som också
gäller Christoffer Ekeblad.

Om vi nyss framhöllo, att korslidandet var av så central och
avgörande betydelse, att man med rätta kan betrakta det som ett
motiv för frälsningsvissheten, så är därmed denna senare fråga
icke helt klarlagd för Ekeblads del. I en fromhetstyp, där
frälsningen och hur man skall vinna densamma så helt sysselsätter
tankarna, söker den givetvis material från flera håll för sin
underbyggnad.

Rent principiellt representerar Ekeblad
nådamedelskristendo-men — ej omvändelsekristendomen. I så måtto är han ett barn av
ortodoxins svenska folkkyrka. Ingenting låter oss ana, att han
vänder åter till en »Heilserfahrung» som grunden för sin
frälsningsvisshet. Men å andra sidan torde det vara ofrånkomligt, att hela
den religiösa atmosfären, som möter kring Ekeblad är av något
annan karaktär än hos ortodoxin. Upplevelsemomentet är
accentuerat. En viss förskjutning från normaldogmatiken är också
iakttagbar. Så spelar dopet en mycket underordnad roll i hans
meditation kring frälsningsvissheten. Den lutherska katekesens starka
ord vid detta nådamedel har synbarligen inte haft någon praktisk
betydelse. Vi kan således redan hos den folkkyrkliga »praxis
pie-tatis»-fromheten lägga märke till, hur betoningen av de subjektiva
upplevelsemomenten berövar dopet i varje fall något av dess
betydelse som kristenlivets grund.

Ordet, bönen och nattvarden däremot stå alltfort i centrum och
brukas av Ekeblad med en det självupplevdas intensitet, som också
den är en frukt av förändringen i den religiösa atmosfären. Här
finner han en kungsväg till himmelsk gemenskap.1

Om Ekeblads förankring i bönen talar icke bara det stora
antalet bönböcker, som han ägt eller översatt till svenska. Även hans
samlingar i övrigt med dess många uppteckningar av böner och dess
ideliga bönesuckar, infogade snart sagt överallt, låter oss se in i
ett fromhetsliv, där bedjandet som kristen funktion knappast
någonsin upphör. Med Ambrosius har han bekänt: preces et lachry-

1 Av honom själv betygad är den stora betydelse, några excerpter från ett
arbete av Hieronymus Weller hade, där fem olika läkemedel och tröster givas

i kors, anfäktning och bedrövelse; framträdande bland dessa äro bruket av
Guds ord, bönen, avlösningen och nattvarden. KB: BX. i. 79.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free