Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Stig Lindholm, Överste Christoffer Johansson Ekeblad — en fromhetstyp från 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i70
STIG LINDHOLM
Beflitom oss nu Rätt alla till lik
Corsett att draga och komma I hans Rik
der wij tänka Saligheten att ärffua
wij leffue eller döö, så ähre wij hans
glädioms att wij aldrigh fördärffua. Ammen.1
Ett försök att närmare analysera Ekeblads kristologi ger inte
mycket av speciellt värde. Den äger ingen originalitet med
avseende på sin teoretiska utformning. En systematisk granskning skulle
t. o. m. kunna påvisa mycken oklarhet i densamma, vilket visar
att den knappast alls är teoretiskt genomreflekterad. Detta är
rätt naturligt. Kristologin var till alla delar en personlig
angelägenhet för Ekeblad. Vad han vill framhäva är själva faktum,
Jesus såsom frälsare och försonare. De språkliga uttrycken äro de
för »praxis pietatis»-fromheten typiska, ehuru Ekeblad är fri från
den sentimentala Jesus-betraktelsens mera avancerade uttryck.
Till de starkare hör — sporadiskt återkommande — att vila i Jesu
sida. Det från den senmedeltida passionsbetraktelsen hämtade
bruket att i bönens form betrakta och prisa Jesu kropps olika lemmar,
ett bönesätt, som också levde kvar i en del av 1600-talets
bönböcker, har han visserligen använt sig av, men hans alster är i
jämförelse med vad som kunde förekomma ganska torrt.2
Den starka koncentrationen på andra trosartikeln har haft sin
betydelse för hela kristendomssynen. De gammaltestamentliga
dragen i ortodoxins gudsbild träder i bakgrunden. »Guds vrede»
betonas mindre, mera däremot »then store kierlek som gudh os
beuisar dägelig». Totalsynen håller på att förändras till en mera
evangelisk kristendomssyn. Värdefullt är Ekeblads eget omdöme:
»Then ther nu will Ransaka then Hela helige schrifft så skall man
Inte finna uthan gudz stora Nådh och Barmhertighettz wärk.»3
Som en följd av detta har också sättet att bruka Bibeln blivit ett
annat. Ekeblads förkärlek för Nya Testamentet är uppenbar,
vilket man snart blir förvissad om vid en översyn av de serier
avskrifter av bibelord, som Ekeblad gjort. Särskilt de paulinska breven
har varit en huvudkälla för hans bibelstudium. Så förebådas här
pietismens paulinska orientering.
1 LUB: E 3.
2 SFSSS XXXVIII, 83 ff. visar en typisk sådan bön. E:s bön i LUB: E 2.
3 KB: CVI. i. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
