Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. I. Brister i ledningen - 6. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
GUST. ARF.N OCH SIGURD PETRI
6. Ekonomiska förhållanden.
Domkapitlets svårigheter kommo till synes även på det
ekonomiska området. Från Sverige betalades respenningar, prostlönen
och lön för de extraordinarie prästerna, medan församlingarna
svarade för de ordinarie prästernas uppehälle i Amerika.1 Men detta
blev mycket magert. De svenska församlingarna voro små —
antalet svenskar i Amerika utgjorde vid denna tid ungefär i 500
personer2 — och antalet aktiva och understödjande blev mindre och
mindre, allt efter som amerikaniseringen grep omkring sig.3 Denna
process kunde inte undgå att få sina ekonomiska följder för
församlingarna. De engelsktalande elementen antingen lämnade
församlingen helt, så att prästen inte hade några bidrag att vänta från det
hållet; »dock fordra the nu få öfwerblefna samma tjenst af Prästen
som the fordom hade, tå the woro tio resor flere til antalet; Ja, jag
har måst åtaga mig mycket arbete, som ingen präst förr wetat af,
allenast för att bringa mina få och förskingrade får tillsammans»,
skriver Dylander.4 Eller också gav man sin tribut åt båda hållen
eller snarare delade sin tribut mellan dem, så att det blev knappt med
lönen fördenskull. »Dessutom så betala the icke så mycket til mig,
som the fordom betalt til mina antecessorer, af orsak, att the dela
lönen, och gifwa hälften åt mig och hälften åt de Engelske Prästerna,
til hwilkas kyrkor the gå thesemidlan.»4
Men det blev klent med inkomsterna för prästerna, inte bara
därför att församlingarna voro små utan också därför att svenskarna
voro fattiga »och warda dageligen fattigare, mäst för deras egen
enfaldighets skull, af hwilken de Engelska, som i gemen äro
skarpsinnigare, weta till sin stora fördel betiena sig, och, äro ganska
samhälleliga till att ruinera andra nationer, så att här äro ganska få
wäl-mående Swenska».6
Till allt detta kom, att man i amerikaförsamlingarna hade fått
göra bekantskap med samfund, som hade understöd från hemlandet
1 Acrelii dagbok 1749, F VIII: 10, 2.
2 Kyrkboksutdragen f. Vicacoa och Kristina 1754, F VIII: 8, 1—13, samt
f. Racoon-Pennsneck samma år, F VIII: 6, 24—29.
3 Jfr nedan kap. III.
1 Dylander t. domkap. 27.11. 1738, F VIII: 4, 19.
5 Dylander t. ärkeb. 24.3. 1738, F VIII: 4, 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
