Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. I. Brister i ledningen - 6. Ekonomiska förhållanden - Kap. II. Förbindelserna med andra samfund - 1. Olika fria samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
IOI
likaså ordinarie prästers respenningar och »at Församlingarna
sedermera, uti London, och därifrån, ålades, at genom sina
Commissionai-rer, sjelfwa för detta draga behörig försorg».1 Detta skedde också.2
Men det är naturligt, att församlingarna i Amerika inte precis
sågo saken så som Wicksell gjorde. För dem låg det väl närmare till
hands att resonera så: Varför skall vi betala dyrbara respengar åt en
präst, vars lämplighet vi inte känner, som inte behärskar vårt språk,
när han kommer hit, som lämnar oss, när han äntligen lärt sig det,
som inte förstår sig på oss och som vi inte förstår oss på, när vi runt
omkring ha kyrkor, som vi ha starka förbindelser med?
Kap. II.
Förbindelserna med andra samfund.
i. Olika fria samfund.
Det är klart, att de svenska församlingarnas förbindelser med
andra samfund måste ha påverkat deras utveckling. De levde ju
mitt ibland stora och mäktiga grannar, och dessa utsträckte mer än
en gång sina händer mot den lilla diasporaförsamlingen i deras mitt.
Näsman räknar 1745 upp »Sabbatharier, Mennonister, Moravians,
Dumplers, Anabaptister, Socinianer, Quäkare, Presbyterians, Church,
Rom. Catholska, Arminianer, Newlights, ja Judar» samt därtill
»Hal-lenser» och »Whitefieldianer».3 Församlingarnas förbindelser med dessa
samfund är ett intressant och för vår undersökning högst
betydelsefullt kapitel.
Det är här i främsta rummet förbindelserna med de tyska och
engelska kyrkorna, som påkallar vår uppmärksamhet. Endast med
dessa, som mera hade karaktären av emigrantkyrkor, kunde det bli
fråga om några intimare förbindelser, eftersom de voro de enda, som
gillades av ledningen i hemlandet. Denna anbefallde t. o. m.
samarbete med dem, ett samarbete, som fick nog så allvarliga
konsekvenser för församlingarnas bestånd.
1 Wicksell, Underdånigt betänkande 6.3. 1775, F VIII: 3, 243.
2 Domkap. t. amerikanska ministeriet 28.2. 1776, F VIII: 1, 92.
3 Näsman t. domkap. 14.11. 1745, F VIII: 6, 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
