Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. II. Förbindelserna med andra samfund - 3. Den anglikanska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 GU ST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
sin första inställning till de engelska prästerna och kommit i ett mera
förtroendefullt förhållande till åtminstone några bland dem.
En händelse från år 1764 visar samma sak. Då Wrangel besökte
en dödsdömd fånge i staden Gloucester, åhördes hans tal till fången
av några nyfikna, som efteråt kommo och bådo honom »för Guds
skull predika för dem, så wida de för sina Siälars salighet, den de för
så många år försummat, woro högt bekymrade». Då Gloucester låg
utanför hans egen församling och hade nästan uteslutande engelsk
befolkning, rådgjorde Wrangel med de engelska prästerna, innan han
tillmötesgick denna begäran. Efter ett och ett halft års verksamhet
fick Wrangel döpa tjugofyra hushåll, vilka anslöto sig till en
anglikansk församling och fingo en missionär från S.P.G.1
Även ett par indirekta bevis för Wrangels nya samförstånd med
engelsmännen förtjäna att påpekas. Det ena är hans farhågor, att
en översättning av den svenska handboken skall tolkas som en mot
engelska kyrkan riktad fientlig handling.2 Det andra är hans egna
ämbetsbröders försök att inför engelsmännen utmåla honom som
fiende till episkopalkyrkan.3 I bägge fallen är det tydligt, att Wrangel
var rädd att stöta de engelska prästerna för huvudet och angelägen
om ett gott förhållande till dem.
Wrangel åtnjöt också stort förtroende bland episkopalkyrkans
män, vilket vittnar om att han stod i gott förhållande till dem men
icke alls behöver innebära, att han helt gick deras ärenden; han var
ju lika uppskattad på tyskt håll.4 Det frejdebrev, som Peters och
Smith utfärdade för honom, bevisar ej mer i detta hänseende, än
Mühlenbergs lovordande brev till ärkebiskopen bevisar raka
motsatsen.5 Liksom Mühlenberg ville ha honom till biskop6, ansågo Smith
och andra engelska präster honom lämplig att föras fram i diskus-
1 Berettelse om Vicacoa Församlings tilstånd, F VIII: 3, 92 f. —•
Skrivelsen saknar underskrift och datering, men stil och innehåll ånge Wrangel
som författaren, medan notisen om Häggblads dödsfall »sis. Januarii Månad»
visar på år 1766 (F VIII: 3, 86). Då Wrangels besök hos fången säges ha skett
»för 2:ne år sedan», måste detta ha varit 1764.
2 Wrangel t. domkap. 16.11. 1764, F VIII: 6, 79. Jfr nedan s. 120 f.
3 Mühlenberg t. ärkeb. 1.9. 1766, F VIII: 6, 89. Jfr nedan s. 120, n. 7.
4 Jfr ovan s. 86 o. 97.
5 Jfr ovan s. 86. (Testimonium av Smith och Peters 12.11. 1766, F VIII:
5, 81, och Mühlenberg t. ärkeb. 1.9. 1766, F VIII: 6, 88 ff.)
6 Jfr ovan s. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
