Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 1. Den allmänna kulturutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
IOI
kunna det, kunna det dåligt. »I detta bedröfliga tillstånd moste
således wår Lutherska Lära och dess bestånd bero på 6 högst 8
Personers lifstid.»1
1784 omtalar ministerium i brev hem, att i den bästa
församlingen, Racoon, tillsammans med Pennsneck finnas c:a 100 personer,
som mer eller mindre tala och förstå svenska2, men att i den näst
bästa, Kristina, »de Swenske nu äro genom döden förminskade til
7 à 8 personer».3 »Till Wicacoa församling höra ej öfwer 5 eller 6
personer.»2
Denna process gick naturligtvis fortare, där svenskarna voro
starkare uppblandade med främmande element. Det är betecknande,
att Vicacoa är sämst i rapporterna. Denna församling var närmaste
granne till det hastigt växande Philadelphia. Näsman anger också
som en av orsakerna till församlingens katastrofala minskning »dess
gräntzning till och rundt omkring Philad.»4
I ännu hastigare tempo gick amerikaniseringen bland de svenskar,
som bodde kringspridda, och som prästen hade svårt att nå. Det
fanns en rad platser, där svenskar av ålder varit bosatta och som
lågo långt från kyrkorna, dit de svenska prästerna företogo långa
predikofärder.5 Det var just sådana platser, som först anslöto sig
till andra kyrkor. Ett enda exempel: I Manathanim, ungefär nio
svenska mil från Philadelphia, låg en liten kyrka, byggd »af
trästockar och täckt med Ekspån». Några svenska familjer hade gjort
detta under Falks tid.6 År 1752, då J. A. Lidenius började hålla
regelbundna gudstjänster där, blev kyrkan reparerad och försedd med
»nya Bänkar, Predikstol, Altare samt et slags jern-ugn». Den lilla
kolonin bestod då av nio rent svenska familjer.7 Förteckningen för
Manathanim 1753 upptager bara fem familjer om inalles 23 personer.8
När Wrangel 1762 gjorde en predikoresa dit, fick han veta, att man
1 Berettelse om Vicacoa Församlings tillstånd, F VIII, 3, 86. Om
författare och datering se ovan s. 106, n. 1.
2 Ministerium t. ärkeb. 8.7. 1784, F VIII: 6, 141.
3 Ibid. 6, 142.
4 Näsman t. domkap. 31.7. 1746, F VIII: 6, 10.
5 Jfr ovan s. 69, n. 2.
0 Borells dagbok f. d. 16.4. 1760, F VIII: 8, 34.
7 Lidenius t. ärkeb. 2.11. 1752, F VIII: 2, 143.
8 Förtekning på de Familier, som hålla sig til Svvänska Lutherska kyrkan
i Wicacoa 28.5. 1753, F VIII: 8, 4 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
