Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 1. Den allmänna kulturutvecklingen - 2. Gudstjänst på svenska eller engelska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
GU ST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
redan 1760 gjort gemensam sak med en engelsk församling i Reading
inte långt därifrån och ingått till »Societeten i London»1 med
begäran om en engelsk missionär. När denne slutligen anlände, kunde
Wrangel endast göra en framställning till det engelska prästerskapet
att tillåta besökande lutherska präster att predika i den även i
fortsättningen.2
Det anförda må vara nog för att visa, hur de svenska
församlingarnas allmänna struktur under 1700-talet förvandlades, så att
de från att ha varit rent svenska emigrantförsamlingar med svenskt
språk blevo blandade församlingar med allt fler, slutligen
övervägande främmande element. De avveko föga eller intet från det
omgivande landets kultur, och det svenska språket fick en allt trängre
plats. Det var tydligt, att de svenska prästerna måste ta hänsyn
till dessa förhållanden, om de skulle kunna nå alla, som hörde till
deras församlingar. Församlingarna krävde det, prästerna förstodo
det, men — domkapitlet mötte alla dylika krav ined en förvånad och
envis oförståelse. Aldrig kommer spänningen mellan domkapitlet
å ena sidan och prästerna och församlingarna å den andra så tydligt
till uttryck som i dessa frågor. Det gäller närmast frågan om
gudstjänst på svenska eller engelska.
2. Gudstjänst på svenska eller engelska?
De svenska prästerna kunde givetvis inte undgå att taga hänsyn
till dem i sin församling, som hade förlorat sina fäders språk. Unander
uppger 1762, att förrättningar på engelska förekommit sedan 50 år
tillbaka, alltså redan vid 1700-talets början.3 För att nå alla
avkomlingar av den svenska folkstammen hade prästen intet annat val
än att predika för dem på det språk, som de förstodo.
Ännu nödvändigare blev detta efter de stora vakanserna på
1730-och 1740- talen, då församlingarna länge fingo vara utan svensk guds-
1 S. P. G.
2 Wrangel, Utdrag af min Dag-Bok, hållen på resan til- och under wistande
i Manathany 1762 in Junio, F VIII: 8, 16 f.; Wrangel, Ödmjuk berättelse om
Swenska Lutherska Församlingarnas tillstånd i norra America, odat.,
föredragen i domkap. 14.3. 1764, F VIII: 6, 73; Wicksell, Underdånigt betänkande
6.3. 1775, F VIII: 3, 240.
3 Unander, En Sanfärdig Berättelse, odat. men föredragen 6.2. 1762, F
VIII: 3, 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
