Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 2. Gudstjänst på svenska eller engelska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
13-2 GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
engelska: »Tages härwid nu snart icke försicktiga mått, så lärer man
få se, jag frucktar, förr än mycket länge til, antingen kyrkorna
förödde, eller med främmande Folk och läro upfylde.»1
Det är troligt, att denna skrivelse väsentligt bidrog till att
instruktionen något uppmjukades 1762. Domkapitlet medgav, »at,
ehuru instructionen för Swenska Ministerium i detta mål sådant ej
welat hittills medgifwa, den Evangeliska läran må, på wissa tider och
ställen, såsom omständigheterna synas fordra, warda på det Ängelska
Tungomålet bibringad, och detta Språk nyttjadt, så wid husförhören,
som Gudstiensterna, och de heliga Sacramenternes administrerande,
med det mera, som wid ministerielle Embetes förrättningar
förekommer. Dock bör icke des mindre det Swenska Språket, uti
görligaste måtto, bibehållas, alldeles på sätt, som hitintill skedt.»2
Men det var inte lätt att bibehålla svenska språket.
Församlingarna stretade ivrigt mot sådana försök. Ett effektivt
påtryckningsmedel hade de i anslagen till kyrka och präst samt hotelser om att
lämna församlingen. När Borell 1762 ville utföra en nödvändig
reparation av Kristina kyrka, fick han inget som helst medhåll av
församlingarna, förrän han gick med på deras krav att få två engelska
gudstjänster pr månad.3 Hade Borell inte gått dem till mötes på
denna punkt, skulle 2/3 av församlingen ha lämnat honom och
anslutit sig till New Londons och St. James’ församlingar.4
Efter ytterligare ett decennium var det endast en tidsfråga, när
man måste upphöra med svensk gudstjänst. År 1773 uppger Collin,
att i Racoon den svenska gudstjänsten sällan samlar så mycket som
80 à 90 av de närmare 200 personer, som förstå svenska, och den
förekommer inte oftare än »hvar tredje söndag, och på alla stora
högtidsdagar, i synnerhet Jule- Nyårs- och lång-Fredagen».5 I Pennsneck
dominerar den engelska gudtjänsten fullständigt.5 I Kristina och
Vicacoa är situationen i stort sett likadan, »ehuru de kringströdde
gamla Swänske ännu, mer eller mindre, älska en Swänsk predikan
för egen del».6
1 Ibid. 3, 23.
2 Domkap. t. Wrangel 13.10. 1762, F VIII: 11, 62.
3 Borells dagbok f. d. 15 april 1762, F VIII: 8, 45.
4 Borell och Wicksell t. domkap. 29.5. 1763, F VIII: 3, 37.
5 Collins dagbok, F VIII: 9, 85.
6 Wicksell, Göransson, Girelius, Collin och Luut t. domkap. 7.10. 1773,
F VIII: 3, 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
