Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 2. Gudstjänst på svenska eller engelska?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)E SVENSKA FÖRSAMLINGARNA I NORDAMERIKA
117
Nordamerikanska frihetskriget 1775-1783 minskade ytterligare
möjligheterna att vidmakthålla den svenska gudstjänsten; tidvis var
det omöjligt att hålla någon ordnad gudstjänst över huvud taget.
1776 berättar Collin, att »folket blefvo rädde at komma til kjörkan,
emedan vederbörande då passade på, att taga både hästar och karlar»
och pressa dem till krigstjänst.1 I maj månad 1778 togo amerikanska
trupper kvarter i Racoons kyrka och »fyllde den så med orenlighet och
löss at ingen Gudstjenst kunde hållas. Jag måste därföre predika
omkring vid privata hus, hvar bästa tillfälle gafs», omtalar Collin.2
I början av år 177g upphörde visserligen oroligheterna i dessa trakter3,
men de fingo sina efterdyningar i det kyrkliga livet, i det »somlige
ville ej komma i kjörkan, emedan, såsom de förebåro, åsyn af deras
ovänner upväkte minnet af det onda de lidit, och upfylte sinnet med
ovilja och sorg, så at de kunde ej hafva någon andakt»4.
Men man får inte tillmäta kriget alltför stor betydelse i denna
fråga. Utvecklingen hade länge tydligt pekat i viss riktning, och det
var inte på något sätt överraskande, att prästerna 1781 måste
rapportera hem: »Emedan således Språket nästan utdödt, har ministerium
längesedan nödgats förrätta gudstjenst mäst på Engelska; och Wigslar,
Barn-Dop, Begrafning, Likpredikningar kunna nästan aldrig skje
på Swenska. Alle förstå det först nämnde Språket, wid många
til-fällen ingen det senare. I Kingsessing och Upper Merion predikas
aldrig på Swenska; i Pennsneck ej heller; i Wicacoa ganska sällan, om
ej infödde Swenske såsom Resande och Sjömän der wistas; i Kristina
wid Högtider och Preste-Möten; I Racoon har hittills Swensk
gudstjänst blifwit hållen hwar tredje eller fjerde Söndag; men hädanefter
blir hwar sjette tillräckelig.»5
Och domkapitlet svarade: »Ministerium åligger således, at wid
alla tillfällen, wid ungdomens undervisning och förhör, wid
Predikningar och andra Ämbetes förrättningar, inskärpa hos åhörarena
kärlek för sitt gamla Fädernesland, och dess Språk.»6
1 Collins dagbok 1776, F VIII: 9, 103. 2 D:o 1778, F VIII: 9, 112.
3 D:o 1779, F VIII: 9, 116. 4 D:o 1780, F VIII: 9, 118.
5 Ministerium t. domkap. 3.7. 1781, F VIII: 3, 258. — 1783 höll Matthias
Hultgren några gånger svensk gudstjänst i Wicacoa kyrka »för de med Swenske
Skjepp här warande Sjöfarare». Häröver uttalade kyrkvärden Stille sitt
missnöje. Hultgrens dagbok 1783, F VIII: 8, 154.
6 Domkap. t. ministerium i Amerika 28.1. 1783, F VIII: 11, 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
