Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 3. Engelsk liturgi och psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13-2 GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
3. Engelsk liturgi och psalmbok.
Då de svenska prästerna under Svedbergs tid samarbetade med
de engelska och därvid ägnade sig åt engelsmännen i sina församlingar,
var det en naturlig sak att även nyttja den engelska liturgin, då de
predikade på engelska. Och lika naturligt föll det sig att använda
den, då de skulle hålla engelsk gudstjänst med svenskar, som glömt
sitt modersmål. Acrelius uppger 1751, att när prästerna predika på
engelska »bruka wi den Ängelska Liturgien som alla Swänska präster
gjort för oss; dock så, at mer eller mindre där af tages, efter tiden
och tillfället. Detta är sagt om den Allmänna Gudstjänsten, Barndop,
Brudewigsel och Begrafning. Till Nattwarden åstundas aldrig wår
tjänst af de Ängelska, undantagne de, som gå med de Swenske.»1 Och
vid ett annat tillfälle påpekar han, att den liturgi, som använts, »warit
brukelig alt ifrån Probsten Biörks tid».2
Hur pass inrotade de engelska kyrkosederna voro, framgår av ett
brev till domkapitlet, där Acrelius redogör för prästens ämbetsdräkt
och skrud — även till sådana saker sträckte sig det engelska
inflytandet. Vid denna tid (1749) gå prästerna klädda som de engelska,
men ännu tolereras den svenska prästdräkten. »Den Prästedrägt som
brukas wid Ängelska Kyrkan hafwa ock wi antagit, men när jag
kommer i min swänska kappa, så är jag lika wälkommen ock för
som-ligom fast mer.»3 Och han vågar införa alban som liturgisk dräkt
under hänvisning — och detta är det typiska — till bruket i engelska
kyrkan; »mässeskruden» hade nämligen blivit bortstulen och man hade
inte råd att skaffa någon ny. »Men som folcket olikar honom icke,
utan twärt om talar med nöje om dess forna bruk, så will jag snart
se til at få linnet i häfd, som ock öfwerallt brukekt är i den Ängelska
Kyrkan.»3
Med tiden fick man upp ögonen för den fara, som var förknippad
med att man använde den engelska liturgin. Från Racoon få vi 1751
höra, att de förutvarande prästerna »til pricka fölgt Engelska kyrkans
agenda, och therigenom satt folket i then tankan, at thet icke wore
1 Acrelius t. domkap. 16.3. 1753, F VIII: 2, 148.
2 Acrelius t. ärkeb. 6.12. 1752, F VIII: 4, 56. — Erik Björk var präst i
Tranhuken och Kristina 1697—1713. Under hans tid inleddes det intima
samarbetet mellan de svenska och de engelska prästerna. Norberg, a. a., s. 21 f.
3 Acrelius t. domkap. 1.12. 1749, F VIII: 5, 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
