Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 3. Engelsk liturgi och psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13-2
GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
Unander anger 1762, att svenskarna vid engelska gudstjänster brukat
även engelska kyrkans psalmer. Detta hade dock skett »efter egit
godtfinnande»; »dock finnes icke, at de häröfwer sig med sina Förmän
i Swerige rådfrågat.»1 Materialet är här också mycket sparsammare
än i fråga om liturgin.
Det synes dock, som om den svenska psalmboken ganska snart
kommit ur bruk. Så klagar Sandin i brev hem 1748: »I Kyrkan (får
jag?) sjunga psalmerna ensam. Knapt en eller twå gamla ha
Psalmbok i hand, fast i alla Swänska hus kunna finnas 2, 3 à 4.»*
Psalmboksfrågan fick samma lösning som frågan om liturgin; här
fanns ju knappt någon annan utväg. Inte vem som helst kunde gå i
land med att översätta psalmerna till engelska. Prästerna saknade
den nödvändiga poetiska begåvningen, och även om de haft den,
skulle deras tid ej räckt till för ett så omfattande arbete. Slutligen
skulle det bli svårt att lära församlingarna de svenska melodierna,
då de ju voro vana vid de engelska.3 Wrangel förordade därför »den
i ängelska kyrkan brukade Davids Psaltare, öfwersatt i vers. Som
denna är anderik och lyckeligen öfwersatt, äfwen folcket want
ther-wid, håller jag för bäst wara att den behålla innom wår kyrka.»4
Domkapitlet medgav också, att »då gudstienst hålles på Ängelska,
de Ängelske Psalmer måge därwid warda brukade, såsom wid hwilka
Församlingarnas Ledamöter äro ifrån barndomen inöfwade».5
Så fingo den engelska kyrkans liturgi och psalmer en fast plats i
församlingarnas engelska gudstjänster, vilka under årens lopp fingo
en alltmer dominerande plats. Därigenom knötos de svenska
församlingarna med starka band vid engelskt kyrkoliv.
1 »En Sanfärdig Berättelse etc», odat. men föredragen i domkap. 6.2. 1762
F VIII: 3, 18.
2 Sandin t. domkap. 10.9. 1748, F VIII: 2, 53.
3 Wrangel (m. instämmande av Wicksell och Häggblad) t. domkap. 15.11.
1764, F VIII: 6, 79 f. — Unander föreslog visserligen en psalmbok, bestående
av svenska psalmer, som blivit »på Engelska werterade af en dansk herre, som
warit Gouverneur i St. Thomas och nu bor i New York», vars namn Unander
glömt, jämte en del ofarliga engelska psalmer, men detta förslag synes ej ha
kommit till utförande. (Sanfärdig Berättelse — jfr n. 1 ovan —, F VIII: 3, 26).
4 Wrangel, Ödmjuk berättelse, odat. men föredragen i domkap. 14.3. 1764,
F VIII: 6, 71.
5 Domkap. t. ministerium i Amerika 28.1. 1767, F VIII: 11, 104 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
