Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 4. Religionsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13-2
GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
måste givetvis få menliga följder för barnens uppfostran i luthersk
tro och lära. »At wij ej hafwa några Swa Scholmästare är af förnämsta
orsakerna nu till Swa Kyrckornas nederfall», framhåller Näsman.1
På 1760-talet togo Wrangel och Wicksell verkliga krafttag för att
råda bot på bristerna. Wrangel fick ekonomisk hjälp att organisera
skolväsendet i Vicacoa av en rik engelsk godsägare i Kingsessing,
vilken hade blivit omvänd i samband med Wrangels husbesök. Inom
kort tid hade en skola med 60 elever kommit till stånd, för vilken
Wrangel avfattade en värdefull instruktion.2 Ganska snart fick han
se goda resultat av skolans verksamhet, »i thet åtskillige inom denna
Schola blifwet upweckte, och wandra nu med Gudi på lifsens wäg i
sin spädaste ungdom». Detta uppmuntrade honom så, att han redan
1763 ämnade starta en ny skola, som delvis skulle vara internat.3
I Racoon och Pennsneck arbetade Wicksell hårt för samma sak. Vid
Racoons kyrka fick församlingen en ordentlig skola, som dock
förstördes under kriget 1778.4 Lärarefrågan var fortfarande ett problem
och förblev det till församlingarnas sista tid.5
Wicksells redogörelse för skolorna i Racoon och Pennsneck vittnar
bäst om vilka svårigheter det gällde att övervinna och hur hopplöst
företaget i själva verket var. Han berättar först, hur han genom
allvarliga föreställningar förmått församlingarna att uppföra ett skolhus,
vilket »här i landet skier på det sättet, at 12. 15. à 20. famillier e:r
bela granskapet af alla slags secter hjelpas åt, at bygga in centro
emellan sig en koja med spis uti och gluggar til, såsom wåra
skogslador i Sverige».6 Då detta var gjort, »och de endte:n fådt en
af-dankad matros, soldat, e:r en förrymd, så kallad convict e:r
transporterad Irish Scotts- e:r Engelsman til Scholemästare, som kan läsa
och skrifwa; Så anförtros de fattige barnen då i en sådans händer».
Wicksell fortsätter:
1 Näsman t. domkap. 31.7. 1746, F VIII: 6, 13.
2 Wrangel, Ödmjuk berättelse, odat. men föredragen i domkap. 14.3. 1764,
F VIII: 6, 70 f. samt Instruction för Scholemästaren uti den Swenska Lutherska
Församlingen i Wicacoa uppsatt på Församlingens begäran 1761, F VIII: 6, 74.
3 Wrangel t. ärkeb. 5.11. 1763, F VIII: 6, 68.
4 Collins dagbok 1778, F VIII: 9, 111.
5 D:o 1786, F VIII: 9, 158 f.
6 Et wälment Suplementum till Wicksells dagbok, sept. 1764, F VIII:
8, 88 (Riktigheten av denna framställning intygas av Wrangel, Borell och
Häggblad. Ibid. 8, 93.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
