Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gust. Arén — Sigurd Petri, De Svenska Församlingarnas i Nordamerika anslutning till den Anglikanska Kyrkan 1736—1786 - Kap. III. Församlingarna i Amerika och den svenska egenarten - 4. Religionsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13-2
GUST. ARÉN OCH SIGURD PETRI
Från skolorna kunde man alltså ej påräkna något stöd i kampen
mot främmande religiösa inflytelser, snarare tvärtom. Men hur var
det då med ungdomens katekesundervisning?
Svenskarnas samarbete med engelska präster hade inte bara som
följd, att de använde engelska kyrkans böner, psalmer och liturgi för
sina engelsktalande församlingsbor — de använde också deras
katekes.1 Verkan därav lät inte vänta på sig. Så »hafwa ock mästa delen
af wåra åhörare insugit från barndomen Engelska kyrkans Principier,
medelst läsande af deras Catechiser».2
Den enda möjligheten att motarbeta detta engelska inflytande var
naturligtvis att översätta Luthers lilla katekes till engelska.
Redan Dylander hade gjort ett försök i den vägen i hopp om att få den
tryckt i Sverige.3 Men detta tycks inte ha blivit av — i varje fall
omnämnes ingen dylik upplaga bland utsända böcker. Ärkebiskop
Henric Benzelius utarbetade en översättning av Svebilii katekes;
men han lät aldrig trycka den — ett utslag av hans omsorg om det
svenska språket.4 I Uppsala förstod man tydligen inte heller, hur
allvarlig denna fråga var. Det verkar, som om man trodde, att den
rena evangeliska läran bäst bevarades, om den inlärdes på svenska.
Domkapitlet hade sin linje klar, och det lär inte ha låtit sig rubbas
av rapporter om ett något kallsinnigt mottagande av utskickade
katekeser. »Ingen bryr sig om någon Lutheri Cateches, mindre om de
Swänska Spörsmålen, ty det är för widlyftigt, när de hafwa Ängelska
Catechesen på 2 octav blad. Icke en har derföre ännu frågat efter
någon Cateches af de 400 (?) iag hade med mig; utan har iag då
och då kunnat gifwa någon til något hus, der de kunna ännu läsa
Swänska», omtalar Sandin i brev hem 1748.5
1 Unander, En Sanfärdig Berättelse, odat. men föredr. i domkap. 6.2.
1762, F VIII: 3, 18 f.
2 Unander (?) t. ärkeb. aug. 1751, F VIII: 5, 34. — För Unander som
författare till detta brev talar vidare (utom dateringen Racoons prästgård), att
det i »En Sanfärdig Berättelse» talas om ett ex. av en till engelska översatt
katekes, som sänts till ärkebiskopen »år 1751. i Sept». Samma sak omnämnes
i just detta brev. Dateringen i »En Sanfärdig Berättelse» (sept. i st. f. aug.)
kan bero på ett mycket förklarligt minnesfel. (F VIII: 3, 19 o. 26 samt 5, 35).
3 Dylander t. ärkeb. 27.7. 1738, F VIII: 4, 11.
4 H. Benzelius t. domkap. 30.3. 1749, F VIII: 2, 76.
5 Sandin t. domkap. 10.9. 1748, F VIII: 2, 53. (Siffran 400 skall möjligen
vara 40; brevet är skadat på detta ställe. Som skäl för siffran 400 kan anföras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
