Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Torsten Levén, Om Erik Benzelius den äldres och Henrik Benzelius' insatser i konfirmationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TORSTEN LEVÉN
domens grundsanningar före den första nattvardsgången—-en fordran,
varpå i praktiken väl åtskilligt jämkades — var man ju dock icke
framme vid någon konfirmationsakt för de unga. Under senare delen
av 1600-talet framställdes emellertid önskemål om konfirmationens
införande av målsmännen för det nyvaknade kyrkoreformatoriska
intresse, som förebådade pietismens ankomst till vårt land.
Fältsuperintendenten i Livland, sedermera prosten, Olof Ekman
framlade i sitt »Sjönödslöfte» 1680 ett kyrkligt reformprogram, vari han
bl. a. uppehåller sig vid barnundervisningen och framhåller, att
konfirmation med ungdomen borde införas som avslutning på den
kateketiska undervisningen.1 Ekman hade som förebild
Grossge-bauer, en av de främsta representanterna för den mot ortodoxien
opponerande förpietistiska rörelsen i Tyskland. Den svenska
kyrkoreformatoriska riktningen över huvud taget var ju influerad av
väckelsen inom den tyska kyrkan. Liknande krav som hos 01. Ekman
framställdes också av komministern i Klara Dan. Anander.2
Önskvärdheten av att få en konfirmationsakt införd i den svenska
kyrkan framhölls dock vid denna tid icke endast från kyrkligt
radikalt håll. Yrkande härom framställdes även av den konservativt
inställde Erik Benzelius d. ä., sedermera ärkebiskop. Som vi skola
se, gjorde han också vissa ansatser att förverkliga sina intentioner,
och han torde därför kunna räknas bland konfirmationens
banbrytare i vårt land. I sina »Enfaldiga och oförgripeliga Tanckar wed
Kyrckio-ordningens förfärdigande» år 1685 krävde han, att den nya
kyrkolagen, som var under utarbetande och vars granskning han
själv hade del i, skulle stadga offentligt kristendomsförhör som
villkor för att få begå nattvarden första gången.3
Ett par andra uttalanden av honom föreligga också, i vilka f. ö.
själva ordet konfirmation användes. I Linköpings stiftsbibliotek
finns en handskriftssamling med ryggtitel »Benzelius, Om
Kyrkoordningen», i vilken en hel del är skrivet med Er. Benzelius d. ä:s
karakteristiska handstil. Däribland förekomma några anmärk-
1 Enl. Albin Warne, Till folkskolans förhistoria i Sverige, Halmstad 1929,
s. 56.
2 Warne, a. a. s. 62 f.
3 Handlingar och brev rörande kyrkoordningens överseende och
förbättring; LS, sign. T 166. — Samma sak har också påpekats av Lundström, Fynd
och forskningar, s. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
