Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Torsten Levén, Om Erik Benzelius den äldres och Henrik Benzelius' insatser i konfirmationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. OCH H. BENZELIUS’ INSATSER I KONFIRMATIONENS HISTORIA 43
att förverkliga, även om det skedde på ett rätt obestämt sätt. Detta
bestyrkes också därav, att han lägger vikt vid att barnens
skriftermål och nattvardsgång skulle skiljas från de äldres, liksom därav,
att han talar om föräldrarnas och de äldres trogna lyckönskningar
samt deras hugnad och glädje vid ifrågavarande tillfälle.
Man lägger också märke till att han talar om denna sed med
särskilt skriftermål och särskild nattvardsgång såsom bruklig på sina
håll, vilket även gällde anordningen att barnen blevo »beprövade»,
vad detta nu kan innefatta. Att Benzelius själv måste ha tänkt sig
det som ett offentligt förhör, har redan framhållits. Frågan är, om
det praktiserades så även i de andra församlingar, som han åsyftade,
i vilket fall ett slags konfirmationsakt redan vid denna tid möjligen
skulle ha förekommit på en del platser. Emellertid gör man nog
klokast i att icke draga alltför vittgående slutsatser, särskilt som
natt-vardsberedelsen för barnen säkerligen ännu i det stora hela befann
sig på ett rätt outvecklat stadium.
Det kan icke heller med bestämdhet avgöras, om den i Närtuna
introducerade akten kom att iakttagas med någon större
noggrannhet. Vid en prostvisitation i Närtuna troligen 21 sept. (14. p. Trinit.)
1712 förekommer ingenting om barnens beredelse till nattvarden.1
Om Erik Benzelius d. ä. sökte få till stånd en begynnande
konfirmationsakt i en församling, föreligger under alla förhållanden skäl
för det antagandet, att han även på andra ställen i stiftet sökt
åstadkomma något liknande. Tyvärr förekomma visitationsprotokoll
från hans tid ganska sparsamt. Han företog kanske som ärkebiskop
icke lika täta visitationsresor som tidigare i egenskap av chef för
Strängnäs stift, där han på ett år skall ha kunnat medhinna 24
församlingar.2 Åtskilliga av ärkestiftets protokoll måste dock ha
förkommit. Detta gäller exempelvis om protokollet från en visitation
i Värmdö 29 sept. 1701. Att en dylik ägt rum meddelas vid en
visitation av Henrik Benzelius i samma församling år 1750.3 Något
protokoll från den förstnämnda förrättningen har emellertid icke
kunnat påträffas. Det kan också nämnas i detta sammanhang, att
prosten i Vidbo Elias Chreiman i ett brev till ärkebiskop Erik Ben-
1 Närtuna kyrkoarkiv, ULA, sign. N n:r 1; visitationsprot. nämnda datum.
2 Svenskt biografiskt lexikon, Band III, Stockholm 1922, s. 239.
3 Uppsala domkap. :s arkiv, ULA, sign. E V: 156.1; visitationsprot. 24—
27 aug. 1750.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
