Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVNING OCH INSPIRATION 179
går det sålunda en avgörande gräns mellan mänsklig förmåga och
gudomlig nåd — frälsningen, föreningen med det gudomliga uppfattas
av dem som en gåva, ej som ett resultat av mänsklig ansträngning.
Låt vara att de börjat med religionen som verk; de ha tvungits att
lämna denna position.
Här finns alltså en bestämd likhet mellan annars skilda former
av högre religion. Det är denna insikt som föranlett Söderblom att
införa de nya termerna spontan religion och övningsreligion. Han
har själv givit klart besked i saken, i ett av Holmström anfört
uttalande i Christliche Einheit 1928 (Holmström, s. 375). Söderblom talar
där om gudsumgängets båda huvudtyper, representerande en i viss
mån olika inställning till Gud och det gudomliga. Gud är levande och
aktiv, eller också är han den avlägsna enheten bortom mångfalden,
den långa vägens mål, den eviga vilan bakom livets rörelse. Denna
skillnad, heter det vidare, har tidigare betecknats med termerna
personlighetsmystik och oändlighetsmystik, men sedan flera år har
Söderblom funnit det lämpligare och tydligare att karakterisera den med
hänsyn till det psykologiska förloppet som övningsmystik och spontan
mystik (eller evangelisk frälsningserfarenhet). Som skäl angives, att
också öz/wwgsmystiken kan förenas med tron på en personlig Gud.1
Tanken är uppenbarligen den, att enligt den förra indelningen under
personlighetsmystiken skulle inrymmas även den fromhet, för vilken
människans verk är huvudsaken, såvida blott gudsbegreppet vore
personligt. Föreställningen om en personlig Gud är ju icke oförenlig
med tron att människans egna ansträngningar räknas henne till
förtjänst.
Söderblom är angelägen om att påpeka vådan av generella
omdömen. »Hier, wie immer, sind die Grenzen in der Wirklichkeit
flies-send. Jeder echte Gottesumgang hat Uebung nötig, muss Askese,
Wachsamkeit, Ausharren im Gebete anwenden. Und in jeder echten
Mystik wird Gott nicht nur methodisch aufgesucht, sondern sucht
selbst die Seele. Wir müssen nicht barbarisch generalisieren und un-
1 »Früher habe ich diesen Unterschied als Unendlichkeitsmystik und
Per-sönlichkeitsmystik gekennzeichnet. Aber die Uebungsmystik kann auch mit
der Idee eines persönlichen Gottes auftreten. Seit vielen Jahrén finde ich es
angemessener und einleuchtender, die beiden Typen eben nach dem
psycholo-gischen Vorgang als Uebungsmystik und spontane Mystik (oder evangelische
Heilserfahrung) zu bezeichnen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
