Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erland Ehnmark, Övning och inspiration. Kring »Den levande Gudens» inledningskapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVNING OCH INSPIRATION
197
tinktion angivit det överväldigande gudomliga ingripandet som ett
personlighetsmystikens kännetecken och naturligtvis menat
förnimmelsen av detta ingripande.1 — Religionsvetenskapen kan icke bygga
framställningen av en viss religion på den uppfattning, som en annan
religion har om denna.
Detsamma visar sig i valet av termer. Hos Holmström står
principiell i motsats till psykologisk. Man skulle då närmast förmoda, att
principiell betydde logisk. Så tycks vara fallet vid motsatsparen
övningsmystik -— uppenbarelsereligion, oändlighetsmystik —
personlighetsmystik, träning — gåva, moralism — tro. Där kan den logiska
motsatsen mellan förtjänst och nåd, mellan personligt och opersonligt
gudsbegrepp inrymmas. När åter övning — spontaneitet ej skall
bilda principiell utan psykologisk motsats, kan med termen principiell
inte längre ett logiskt förhållande vara avsett — det är ju ingenting
som hindrar, att en psykologisk distinktion är logisk. Principiell
kunde då tänkas avse det som kan bilda princip för en åskådning,
resp. skilja två åskådningar. Emellertid skulle i sådant fall intet skäl
finnas för att utesluta synergismen genom dess uppdelande på de
principiella motsatser, den säges innefatta. Man kan ju icke förneka,
att synergismen är en åskådning. Den enda återstående möjligheten
synes då vara, att termen principiell avser gränsen mellan två
kontra-diktoriskt motsatta åskådningar. Bortsett från att en sådan
distinktion skulle sakna historiskt värde, motsäges visserligen denna
tolkning av att t. ex. övningsmystik och uppenbarelsereligion icke äro
kontradiktoriska motsatser. Det systematiska värdet av en sådan
distinktion skulle f. ö. i detta fall grunda sig på förutsättningen att
1 Man jämföre följande ställen hos Holmström med varandra. »Skarpt
har Nathan Söderblom mejslat ut den principiella motsättningen mellan
uppenbarelsereligionens överväldigande erfarenhet av Guds kärleks majestät och
mystikens extatiska uppgående i det gudomliga» (s. 309). »När Söderblom 1907
i inledningen ’Om religionsurkunder’ med ett psykologiskt skiljemärke för första
gången betecknar profeterna såsom ’överväldigade’ av Guds grepp, betyder det
samtidigt en principiell avgränsning gentemot övningens mästare» (s. 357 f.).
»Synen på ’uppenbarelsen’ såsom en kvantitativt överväldigande psykologisk
faktor innebär dock något helt annat än betraktelsen av
’uppenbarelsereligionen’ såsom en kvalitativt egenartad principiell religionstyp. Om ej en metodisk
konfusion här spelade in, funnes ingen anledning att låta den psykologiska
skiljelinjen mellan övning och spontaneitet korsa och ersätta den principiella
gränslinjen mellan övningsmystik och uppenbarelsereligion» (s. 377).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
