Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev från L. P. Esbjörn 1840—1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
Brev från L. P. Esbjörn 1840-1850.
Utgivna av Gunnar Westin.
Inledning.
Lars Paul Esbjörn blev den svensk-amerikanska lutherska
1800-talskyrkans pioniär. Han var den förste av de svensk-lutherska
präster, som lade grunden till en bestående immigrantkyrka bland
de nykomna svenskarna i mitten av 1800-talet. Hans verksamhet
blev inte lång; i det stycket överträffades han av flera andra
ämbetsbröder därborta. Men den blev grundläggande i olika avseenden
under en c:a tolvårig vistelse bland den snabbt växande befolkningen
i Mellanvästern.
Orsakerna till Esbjörns uppbrott från Sverige sommaren 1849 och
hans bosättning i ett främmande land ha aldrig riktigt klarlagts.
I sitt bekanta föredrag inför prästmötet i Uppsala 1865 ger han själv
en motivering, som kan sägas vara något ensidig. Han yttrade på denna
punkt följande: »Då efter den Erik Jansiska utflyttningen år 1846
många svenskar under de följande åren begåfvo sig till nya verlden,
men ingen prest åtföjde dem, så fann jag mig manad att också dit
öfverflytta för att i andelig måtto betjena dem, på det de och deras
barn icke måtte förfalla i hedendom eller af brist på andelig vård
ur sin egen kyrka blifva ryckte in uti någon af de i detta land
befintliga otaliga mer eller mindre villfarande sekterna».1
Det visar sig emellertid, att skälen till Amerika-resan voro flera,
och andra än de här angivna synas t. o. m. ha spelat den största
rollen.2 Som av de nedan publicerade breven framgår, hade
Esbjörn haft stora motgångar i befordringsavseende, och hans
ekonomiska villkor voro tyngande. Själv hade han också sökt att få emi-
1 Protocoll och Handlingar rörande Prestmötet i Upsala år 1865, s. 215.
2 Jfr Gunnar Westin, Emigranterna och kyrkan, s. 17, där saken också
påpekas. Jfr också, George M. Stephenson, The Religious Aspect of Swedish
Immigration, p. 151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
