Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Gunnar Westin, Brev från L. P. Esbjörn 1840—1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 iS
gunnar westin
Hans levande intresse för missionen är mångfaldigt betygad, och
detta sker också genom vissa av de nedan publicerade breven. Även
i denna fråga kom han i svårigheter genom den stramare
kyrkligheten i mitten av 1840-talet.1 Ännu så sent som den 13 juni 1849
är en redovisning till Svenska Missionssällskapet daterad. Det gällde
insamlingar vid missionsböner i Oslättfors och bland enskilda. Detta
intresse behöll han även senare.
Vid denna tid följdes missionsintresse och nykterhetsintresse åt.
Så var det både hos George Scott, P. Wieselgren och L. P. Esbjörn
jämte en rad andra präster och lekmän. Redan det första brevet
nedan gäller nykterhetsfrågan, närmare bestämt det stora mötet
för denna sak, som hölls i Hudiksvall sommaren 1840. Däri deltogo
både Scott och Wieselgren samt den amerikanske pastorn Robert
Baird. Vid detta möte var Esbjörn sekreterare.2 Det var här Baird
höll sitt bekanta föredrag om religionsfriheten i Förenta staterna.
Ett av de starkaste skälen till Esbjörns beslut att emigrera var
tydligt nog hans svårigheter i befordringshänseende. Den
anställning, som han hade i Hille och Oslättfors, var dåligt betald och
arbetsam. Under sin Östervåla-tid hade Esbjörn själv bett
bruksägaren vid Oslättfors, krigsrådet P. Strömbäck, att han skulle kalla
honom som brukspredikant, enligt vad Esbjörn själv nedan berättar
i brev till L. V. Henschen.3 Krigsrådet och bruksägaren hade
underhandlat med domkapitlet, som först hade vägrat att sända en präst
dit, men sedermera, då Esbjörn förklarat sig villig, bifallit ansökan.4
En prästman skulle t. v. antagas för den kombinerade sysslan
brukspredikant och skolmästare, och Esbjörn skulle erhålla fullmakt
därtill, så snart han företett behörigt bevis om kännedom om
växelundervisningsmetoden .
Först i efterhand synes frågan om lönen blivit klar, och då visade
det sig, att beloppet blev mycket lägre än Esbjörn beräknat. Värre
ändå blev det, när våren 1844 en ny bruksägare tillträdde och sökte
1 Om dessa frågor, se Bengt Sundkler, Svenska Missionssällskapet
1835-1876, s. 194 ff.
2 Jfr G. Westin, George Scott, I, s. 467.
3 Se nedan, s. 234.
4 Uppsala domkapitels protokoll, 2s/2 1835, §11. Strömbäck hade ingivit
en lång skrivelse, som i original är bilagd protokollet vid detta datum. Jfr
nedan. s. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
