- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
281

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Erik Bäcksbacka, Lars Levi Laestadius’ brev till Peter Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LARS LEVI LÆSTADIUS’ BREV TILL PETER WIESELGREN

27 I

åsigter. E. Obildade Nationers omdöme om själen. F. De filosofiska
grundsattserna i Psychologin medföra sådana svårigheter, hvarutur
filosofen näppeligen kan reda sig. G. Theologernas blandade åsigter i
Psychologin hafva sina stora svårigheter. H. Filosofernas och Läkarenas
psychologiska åsigter jämförda med hvarandra i praktiskt hänseende.
I. Enligt det allmänna folkomdömet, som är grundadt på känsla, är
själen det samma som lifvet. Grunderna för detta omdöme närmare
undersökte. K. Idén om en gemensam lifsprincip = (den egentliga själen) —
hvilken förenar organ lif och nervlif till enhet i medvetandet. L.
Filosofens Förnufts själ, så begränsad, som den finnes framstäld i Petrellis
Psychologi1, finnes icke i verkligheten. M. Lifvets tillkomst och
utveckling. N. Om den supponerade Förnufts själens tillkomst. O. Själs
orga-nernas utveckling, (viljans organ, Förståndets organ o. s. v.). P.
Menniskans medvetanden (det abstracta concreta och universella det
objec-tiva och subjectiva m. m.). Q. De objectiva själsförmögenheternas
förhållande till de subjectiva. R. Passionernas inbördes förhållanden. S.
Passionernas strid. T. Temperament. U. Passionerna hafva sin grund
i det organiska lifvet. V. Passionernas objectiva grund. W. De
objectiva själsförmögenheternas inbördes förhållande. X. Om viljans frihet.
Y. Positiv frihet. Z. Negativ frihet. Å. Activ frihet. Ä. Passiv frihet
(eller passiviteten, viljan förhåller sig »puré passive» i omvändelsen.)
Ö. Viljans ursprungliga frihet (Indifferentism och determinism). A.A.
Förståndet modererar passionerna. B.B. Förståndet kan icke
omedelbarligen reflectera känslorna. C.C. Objectiviserade känslor kunna
re-flecteras. D.D. Trons grunder. E.E. Förståndets tankegrunder. F.F.
Förnuft och Uppenbarelse. G.G. Hvad är Förnuftet? H.H. Förnuft,
Förstånd, vilja, Samvete och hjerta (i metafysiskt afseende) närmare
begränsade. 1.1. Förnuftet betraktadt såsom sinne. K.K. Huru skall
menniskan komma till Förnuftets rätta bruk? L.L. Hvad är Samvete?
M.M. Det moraliska Elementet i hjertat. O.O. Det moraliska Elementet
i Samvetet. P.P. Det moraliska Elementet i viljan. Q.Q. Det moraliska
Elementet i Förnuftet. R.R. Det moraliska Elementet i Förståndet.
S.S. Synden eller det omoraliska Elementet i menniskan. T.T. Sju
döds synder, sju djeflar, eller sju hufvudpassioner. U.U. Egoismen eller
Belzebub, djeflarnas öfverste. V.V. Ambitionen, el. hedersdjefvulen. W.
W. Gerigheten. X.X. Vrede, hämdgirighet och hat. Y.Y. Afvunden, och
svartsjukan. Z.Z. Hordoms djefvulen. Å. A. Lögnens anda. ä.ä. De
omoraliska Passionernas verkan på hjertat. Ö.Ö. D:o på Samvetet. A.A.A.
D:o på viljan. B.B.B. D:o på Förståndet. C.C.C. Den döda Tron. D.
D.D. Den döda Trons förhållande till Läseriet och Pietismen. E.E.E.
Hvad är det för skilnad emellan Rationalism och Pietism? F.F.F. Om
menniskans Personlighet, och de slutsattser, som deraf göras i afseende på
den högsta Personlighet, hvarjemte visas, att menniskan är ansvarig för

1 C. M. J. Petrelli, Försök till Psychologie. I häftet 1845, II häftet 1846.
Linköping.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free