Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Erik Bäcksbacka, Lars Levi Laestadius’ brev till Peter Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS LEVI LÆSTADIUS’ BREV TILL PETER WIESELGREN 27 I
paratismen, hvilken börjar taga öfverhand i Neder Calix Församling.
Om M. H. Broder hade några medel, att disponera för detta ändamål,
vore det synnerligen önskvärdt. Om C. J. Grape finge hålla Schola i
Björkfors en par vintermånader skulle mycket gott kunna uträttas
genom honom. Jag tror att Bergman Olsson icke skulle vara emot saken.
Men jag borde få veta snart, om saken kan gå för sig, på det jag må
kunna underrätta Grape, att han må kunna ställa sina affärer derefter.
Med anhållan om M. H. Broders åtanke och förböner, framhärdar med
Högaktning en ringa medarbetare i vingården.
L. L. Læstadius.
Pajala den 14 September 1859.
Högtärade Broder!
För Predikan på klagodagen betygar jag min förbindligaste
tacksägelse. Jag har läst igenom den med Upmärksamhet, och har ingenting
att anmärka deremot, utom det att Författaren troligen varit likasom
jag tvungen, att undertrycka sin verkliga öfvertygelse i omdömet om
den aflidnes Personlighet, moraliska karaktär och Religiösa
sinnesstämning. Sannt är, att Min högt ärade Broder, kan hafva kännt den aflidne
på närmare håll än jag, och kan derföre bättre bedöma motiverna till
hans handlingar. Men allmäna omdömet i hufvudstaden var sådant,
att den aflidne genom en viss undfallenhet för sin kära hälft velat
godt-göra sina fordna fel emot henne; och sålunda gifvit vika för hennes
böner. Den aflidnes sista sjukdom var en följd dels af enervering i yngre
åren, dels ock af sorg öfver Sonens död, och slutligen af den motsägelse
han rönte, hvilket allt bidrog till en förtidig död. Om det vore någon
bland vännerna i Götheborg, som kunde vara road af, att se ett prof på
min predikostil, när jag någon gång predikar på svenska för härvarande
brukspersonal, så kan min Högtärade Broder låna dem innelyckta korta
predikan1, som i alla afseenden är lättare än M. H. Broders. Föröfrigt
kan ingenting nytt förtäljas från den kalla norden. En medelmåttig
årsväxt hafva vi fått. På sina ställen har torkan skadat och på andra
ställen frosten.
Någon Ungsprintare har i Luleå Tidningen2 utmålat min Person i
de bjertaste färger: Jag har ansett onödigt att skrapa af mig smutsen;
en Insändare kyrkoherden Dahlberg3 har dock försökt att taga min
Person i försvar. Då jag 1858 i slutet af augusti kom att vara ansikte mot
1 Predikan är bevarad i brevsamlingen.
2 Hvad har händt? Veckoblad för Luleå stad. N:o 14 och 15 — 1859.
Artikeln bär rubriken: Läsarena i de finska socknarne inom Norrbotten, och
är undertecknad av signaturen Justus.
3 Dahlberg, Jacob, f. 16 april 1812, † 22 nov. 1884, från 1847 kyrkoherde
i Råneå. Læstadius’ goda vän och medarbetare i tidningen En Ropandes
Röst. Dahlbergs genmäle ingår i Hvad har händt? N:o 30— 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
