Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Regin Prenter, Spiritus Creator (Prof. Hj. Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°327
berg-Festschrift I, 1929). Men båda behandla Luthers uppfattning om
Anden i sammanhang, som stå hans genom den nyare Lutherforskningen
ådagalagda genuint evangeliska grundsyn fjärran. Otto ser i Luthers
föreställning om Anden blott ett annat uttryck för människans religiösa
mottaglighet eller hennes i födelsen givna andliga konstitution. Och
Seeberg tolkar Luthers tankar om Anden i historiefilosofisk riktning och
konstaterar därvid släktskap mellan Luther och den tyska idealismen,
särskilt Hegel. Så mycket behöver blott framhållas om dessa tidigare
framkomna arbeten om Anden hos Luther, för att man med lätthet skall
förstå, att Prenters undersökning, som går till sin uppgift med den
föresatsen att förstå Luthers uppfattning om Anden ut från hans genuint
evangeliska grundsyn, sådan denna framlagts inom det bästa i den nyare
Lutherforskningen, icke är överflödig eller opåkallad. Ja, man kan icke
undgå att förvåna sig över att en grundlig och allsidig undersökning av
den plats och uppgift, som Luther ut från sin evangeliska grundsyn
tillerkänner Anden, så länge låtit vänta på sig. Med så mycket större
tillfredsställelse hälsar man denna undersökning, då den med Prenters
Lutherbok nu kommit.
Inom den nyare Lutherforskningen, vilken som sitt första stora namn
räknar Karl Holl, kan man urskilja två stora riktningar, nämligen en på
imitatiolinjen liggande, eticerande Lutherinterpretation och en med
mystiken besläktad, psykologiserande Luthertolkning. Båda dessa
riktningar gå tillbaka på ortodoxiens Luthertolkning, vilken förvandlade
Luthers egen uppenbarelserealism till å ena sidan en starkt
intellektualis-tiskt färgad forensisk rättfärdiggörelselära, vari Kristus själv blev blott
ett idémässigt innehåll i den lagiskt motiverade satisfaktionsläran, och
å andra sidan läran om unio mystica, som med tillhjälp av
ordo-salutis-schemat anknöts till den forensiska rättfärdiggörelseläran och ofta ryckte
i betänklig närhet till en oevangelisk kristusmystik. Denna dubbla
tendens i den ortodoxa Luthertolkningen har tryckt sin prägel på den allra
nyaste fasen inom Lutherforskningen, där man kan konstatera två
motsatta riktningar, varav den ena i den ortodoxa forensiska
rättfärdiggörelseläran ser den egentliga intentionen hos Luther —- Prenter anför som
representanter för denna riktning W. Walther, J. v. Walter, Fr.
Go-garten, H. M. Miiller, Werner Elert och S. v. Engeström (s. 88) — och
den andra riktningen i unio-mystica-tanken finner ett integrerande
element i Luthers åskådning med E. Hirsch, E. Vogelsang och E. Seeberg
som representanter (ibid.). Inom denna allra nyaste fas föreligger
emellertid även en tredje riktning, som visar på realismen, enkannerligen
uppenbarelserealismen, såsom det väsentliga i Luthers reformatoriska
och därmed genuint evangeliska åskådning. Till denna riktning inom
Lutherforskningen anknyter Prenter, och han har genom sin
undersökning av den plats och uppgift, som Luther ger Anden, givit ett
betydelsefullt bidrag till den uppenbarelserealistiska tolkningen och förståelsen
av Luther, varigenom denne visar sig stå urkristendomens och Nya
testamentets åskådning synnerligen nära. Samtidigt har Prenter häri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
