Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Regin Prenter, Spiritus Creator (Prof. Hj. Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
3°329
på denna idé blir en lagens gärning. Så blev det i ortodoxien med dess
intellektualistiska trosbegrepp och legalistiska grundsyn. Fattas nåden
åter såsom donum, skild från favör, så förlorar nåden sin karaktär av
främmande rättfärdighet, Kristi rättfärdighet, vilken kommer
människan till del, och blir på ett oriktigt sätt människans egendom, någon
hennes kvalitet eller nya natur. Så blev det i pietismen med dess begrepp
om den nya och benådade människan som den omvända människan.
Ingendera synen gör rätt åt den bibliska uppenbarelserealismen. Men
enligt Luther mötas favör Dei och donum i Kristus som närvarande,
frälsande verklighet, och därför står hans nådesbegrepp i intim samklang
med Bibelns egen uppenbarelserealism (s. 67ff.).
Denna bibliska uppenbarelserealism kommer till uttryck i Luthers
syn på Anden och den reala fromheten, Anden och Ordet samt Anden och
sakramenten. Människan är icke subjekt i den caritas, som tar gestalt
i hennes reala fromhet, utan Gud är genom Kristi reala närvaro eller
genom Anden subjekt. Tron och kärleken representera en och samma
rörelseriktning från Gud, varvid kärleken ligger i trons förlängning (s. 108).
Men det är hela tiden fråga om Andens verk eller den Kristusverklighet,
som Anden förmedlar (s. 113).
Det är samma Kristusverklighet eller närvaro av Anden, som gör
Ordet till ett frälsningens medel, ett nådemedel. Utan Andens närvaro
är Kristusbudskapet endast död bokstav, men med Andens närvaro är
det ande och liv. Bokstaven är lag och dess innehåll kan aldrig
accepteras annat än på ett lagiskt sätt. Först genom Andens närvaro blir
Kristusbudskapet evangelium. Endast då Anden gör Kristus närvarande
i Ordet, blir detta ett verkligt Gudsord, men å andra sidan kan Anden
aldrig verka utan det yttre ordet (s. 134).
Samma fundamentala betydelse har Anden för sakramenten som
nådemedel. Luthers reformatoriska genombrott innebar ett radikalt
brytande med den katolska sakramentsläran, men detta betyder ingalunda
ett uppgivande av all sakramental kristendomssyn eller en
spiritualise-ring av sakramentet, framhåller Prenter med rätta (s. 160). Att röra
sig i frågeställningen »sakramental-magisk» contra »andlig» uppfattning
av det gudomliga är att förenkla problemet för sig (ibid.). Med denna
frågeställning kommer man icke åt Luthers sakramentsuppfattning. Lika
litet gör man det med det moderna åtskiljandet av »ordreligion» och
»sakramentsreligion» (s. 166). Ordet har för Luther sakramental betydelse
såsom något »utvärtes» — man kan säga »materiellt», icke-andligt (ibid.).
Den avgörande motsättningen för Luther vid förståelsen av
sakramentet är icke motsättningen mellan »ting» och »ande» (s. 167). Ej heller
har Luther någon användning av det aristoteliska schemat: materia —
form (ibid.). I enlighet därmed fattar han icke sakramentsordet som ett
konsekrationsord. Den avgörande motsättningen för Luther vid
bestämmandet av sakramentet är däremot motsättningen mellan lag och
evangelium, opus och fides (ibid.). Då tron är den hållning, som
utesluter all förtjänst inför Gud och innebär omfattandet av och öppenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
