- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiosjätte årgången, 1946 /
328

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Olav D. Schalin, Kulturhistoriska studier till belysande av reformationens genomförande i Finland (G. O. Rosenqvist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 3°338

ställa, att »någon så omfattande inventering av det bevarade tryckta
och otryckta materialet tidigare icke har funnits tillgänglig i tryck».
(Professor Kjöllerströms officiella utlåtande finnes avtryckt i Teologisk
tidskrift, Helsingfors 1946, n:o 3.)

I arbetets andra avdelning behandlar Schalin »kulten och dess
utövare före den liturgiska striden», varvid utgestaltningen av
mässordningen, kyrkosången, tidebönerna och kyrkoåret beaktas. Här får
läsaren bevittna, huru reformationen småningom påverkade gudstjänsten.
Det oevangeliska uteslöts, modersmålet fick ett växande utrymme, nya
inslag gjorde sig märkbara. Av särskilt intresse är övergångsstadiet,
som låter oss se, huru enskilda präster förändrade det katolska
missa-let genom att utelämna ur reformatorisk synpunkt olämpliga moment
och ändra andra. Från latinsk mässa med enskilda inslag på
modersmålet gick utvecklingen mot en verklig evangelisk kult.

Förf., som främst har det svenska språkområdet i Finland i sikte,
har att taga ställning dels till förbindelsen med samtida företeelser i
finskspråkiga församlingar, dels till utvecklingen i Sverige. De
liturgiska källorna, ofta avsedda att användas i tvåspråkiga församlingar,
omfatta liturgiskt material på vartdera språket. Mycket är också
gemensamt med utvecklingen i moderlandet — det latinska och svenska
språket voro förenande bryggor — men Finlands reformationstid
uppvisar betydande män, som icke voro osjälvständiga eftersägare, utan
verkligen gjorde egna insatser i utvecklingen. Den egentliga
utgångspunkten för luthersk reform av kulten var emellertid 1537-års svenska
mässa. Paul Juusten har utpekat tiden 1537-38 som det avgörande
skedet i Finlands reformation. Schalin visar, att många smådrag i
källorna bekräfta denna uppgift. »Kyrkomötet» i Uppsala 1536 hade
uppenbara följder i Finland. Men särskilt i det finskspråkiga Finland
hade landets kyrkomän stora och svåra uppgifter att lösa, förrän
gudstjänsten kunde försiggå på modersmålet i evangeliska former. Mikael
Agricolas förtjänster som reformator och skapare av ett finskt
skriftspråk äro härvid enastående.

Av intresse är att Schalin anser sig kunna fastställa, att 1571-års
kyrkoordning följdes även i Åbo och Viborgs stift, »tvärt emot vad man
i tidigare forskning ibland gjort gällande». Paul Juustens »Capita
re-rum» betecknas av förf. som »blott av KO förutsatta kommentarer och
påminnelser». — Också Schalins bidrag till kännedomen om den äldsta
psalmen på modersmålet förtjäna ett särskilt omnämnande.

Tilläggas bör att prosten Schalin står i beråd att publicera en andra
del av sina undersökningar, vilken följer utvecklingen fram till slutet
av Ericus Erici episkopat eller till år 1625.

Dessa antydningar om innehållet i dr Schalins avhandling ge ett
intryck av dess omfång och värde. Tyvärr är den även förenad med
uppenbara svagheter, som dock till icke ringa del få sin förklaring av
de förhållanden, under vilka arbetet utförts. Man fäster sig vid
bristen på en klar och fast historisk konturteckning och vid enskilda histo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1946/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free