Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Harald Lindström, Wesley and Sanctification (Prof. Hj. Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 3°356
farenhetsdraget i Wesleys teologi. Man har rent av karakteriserat
Wesley som erfarenhetsteolog rätt och slätt och menat, att han som sådan
både fullföljer och avlöser upplysningsteologien. Främsta representanter
för denna riktning inom Wesleyforskningen äro H. Bett och H. B.
Work-man. En andra riktning inom Wesleyforskningen betonar den
teolo-giskt-sakliga sidan av Wesleys kristendomssyn. Bland äldre
representanter för denna riktning karakteriserar M. Schneckenburger Wesleys
åskådning såsom en sådan egenartad utgestaltning av den reformerta
protestantismen, som är dels besläktad med, dels motsatt arminianismen och
som under förmedling av brödraförsamlingen rönt inflytelser från
lutherdomen. På liknande sätt uppfattar Fr. Loofs och Mc Giffert Wesley.
Inom nyare Wesleytolkningar betonas å ena sidan mera det arminianska
draget — så t. ex. av A. Leger, M. Piette, J. E. Rattenbury, Laura Petri,
A. Knox, U. Lee, T. N. Impeta — å andra sidan det reformatoriska — av
G. C. Cell, E. v. Eicken, P. Scott, M. Schmidt, D. Lerch, A. Lang. En
tredje riktning inom Wesleyforskningen ser i Wesley och metodismen
källan till allt vad helgelsefromhet heter inom protestantismen. Dock
har vissa tolkningar haft svårt att insätta helgelsen i rätt perspektiv.
Inom somliga tolkningar har helgelsen kommit att trängas tillbaka,
inom andra åter har det inre sammanhanget i Wesleys totalåskådning
kommit att otillräckligt belysas.
Här vill Lindström sätta in med sin undersökning. Med denna tredje
och sistnämnda riktning inom Wesleyforskningen ställer förf., såsom
huvudrubriken till hans arbete angiver, helgelsen i centrum av Wesleys
teologi. Men till skillnad från andra forskare företar Lindström en
systema-tisk-teologisk undersökning av helgelsen hos Wesley, d. v. s. går, såsom
underrubriken ger vid handen, att undersöka Wesleys frälsningslära i
dess helhet för att uppvisa helgelsens plats inom denna vidare ram.
Undersökningens första etapp tar sikte på Wresleys antropologi,
närmare bestämt dennes lära om människans av arvsynden fördärvade
natur, varigenom en lämplig utgångspunkt erhålles för hela den följande
undersökningen. Redan här visar sig enligt förf. en viss dubbelhet i
Wesleys åskådning, i det att han å ena sidan lär människans genom
arvsynden åsamkade totala fördärv, som å hennes sida utesluter varje
möjlighet att göra något för sin frälsning, men å andra sidan låter icke den
ärvda, utan endast den personliga synden leda till evig fördömelse. Härav
framgår, att Wesley med den ortodoxa synduppfattningen förbundit vissa
arminianska tankegångar, som ge utrymme åt människans fria vilja.
Förbindelsen av så olikartade element möjliggöres hos Wresley genom den
av honom företrädda läran om den förekommande nåden. Även i det
hänseendet visar det sig, att Wesleys åskådning är stadd på väg bort
från ortodoxien, att han i frälsningen lägger tonvikten icke på befrielsen
från syndens skuld, utan från syndens makt och syndafördärvet.
Detta föranleder förf. att i undersökningens nästa etapp utreda
Wesleys uppfattning om helgelsens relation till försoningen och
rättfärdiggörelsen. Här visar sig Wesley delvis stå i överensstämmelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
