- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
15

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - I. Härledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. I.

HÄRLEDNING

Omätligt rikt och stort är på varje punkt vårt kyrkliga arv.
Alldeles särskilt gäller detta i fråga om den kyrkliga seden. Under
århundradenas lopp har utbildat sig en rikedom av traditioner och
bruk, som gått i arv från släkte till släkte. Till stora delar är detta
arv en gemensam egendom för alla kristna folk. Men i kyrkoseden
har även det kristliga och det nationella ingått en nära förening.
Vår nedärvda kyrkliga sed är en skapelse av evangeliets ande på
svensk mark, präglad av de olika tidernas uttrycksformer och
åskådningssätt.

Detta arv har sin historia.

Den kyrkliga seden har naturligtvis sina rötter i medeltiden. Då
lades grunden till kristen sed i vårt land. I många fall var det
hedniska bruk som kristnades. Ännu oftare kunna vi tala om
nyskapelser. Medeltidskyrkan gjorde vad den kunde för att inskärpa
nödvändigheten av att följa de kyrkliga ordningarna.

I Kumla kyrka i Västmanland finnes under en medeltidsmålning,
föreställande en man, som djävulen håller över en eld, följande
inskrift: "Om Helgedagar jagade du fåglar och harar; förty skall
du dock nu till helvetet fara."1 Iakttagandet av den fromma seden
intog en framskjuten plats ibland de goda gärningar, som voro
nödvändiga till saligheten.

Med reformationen gjorde sig en mera evangelisk syn gällande
även ifråga om dessa ting. Också på denna punkt märkes "Luthers
kopernikanska omvälvning" för att använda ett uttryck av Anders
Nygren. Gudstjänsten t. ex. uppfattades icke längre som ett medel
att vinna förtjänst inför Gud, den blev en gåva, som tacksamt skulle
mottagas. Detta innebar först och främst en ny frihet. Luther bröt
med den gammaltestamentliga, lagiska sabbatsuppfattningen. Det
är betecknande, att han i förklaringen till det tredje budet
reducerar alla de otaliga sabbatsföreskrifterna till en enda: Vi skola "icke
förakta predikan och Guds ord utan hålla det heligt, gärna höra och

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free