- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
17

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - I. Härledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pen har över huvud på den kyrkliga sedens område gjort en insats,
som ej kan överskattas. "Seklet 1587—1686 utgör en enda
betydande höjning av landets andliga nivå", skriver Rudbeckiuskännaren
Rud. Hall. "Å olika verksamhetsfält höja sig över mängden i
synnerhet vissa biskopars och prästers verk och gärningar: de höja sig
såsom landåsar här och var på slätten, och de bliva allt flera, tills även
slätten höjer sig med dem. Men så högt som till de högsta åsarna
når slätten aldrig, och så höga krav, som t. ex. Rudbeckius och
Laurelius uppställde och genomförde, skulle det varit lönlöst att
upptaga i ländes kyrkolag 1686."2 Rudbeckius är i viss mening
portalfiguren även till den lutherska kyrkosedens historia i Västerås stift.

Under detta uppbyggnadsarbete kunde det icke undvikas, att den
lagiska synen, som principiellt övervunnits av reformationen, på
nytt gjorde sig gällande. Gammaltestamentliga och medeltida
tankar fingo ett allt starkare insteg. Läget bland folket,
okunnigheten och tuktlösheten ådagalade nödvändigheten av en hård och
fast fostran. Det visade sig omöjligt att allenast lita till
frivilligheten. Man måste tillgripa tvång. De djupaste intentionerna i
reformationen kommo härigenom icke till sin rätt. Bundenhet blev
det, men icke av det slag, som Luther innerst åsyftade. Av den
evangeliska friheten märktes icke mycket. Denna legalism måste
dock ses i ljuset av de stora folkuppfostrande uppgifter, som
väntade på kyrkans insatser. Att fostra ett folk av analfabeter till ett om
sin historiska uppgift medvetet folk var ingen lätt sak. Av
folkpedagogiska skäl var det helt enkelt nödvändigt att giva klara och
bestämda besked.

Och i denna fostraregärning kom staten kyrkan till hjälp. I en
utsträckning som aldrig varken förr eller senare engagerade sig
under 1600-talet staten i kyrkans handlande. Detta innebar å ena
sidan, att statens maktmedel ställdes till kyrkans tjänst. Men å
andra sidan medförde det, att den kyrkliga observansen blev en del
av den borgerliga ordningen. Att deltaga i gudstjänsten var icke
endast en kristlig plikt utan även en medborgerlig skyldighet, vars
försummande medförde straff. Att kyrkans egenart härigenom
hotade att fördunklas inses lätt. Kyrkan blev på visst sätt staten,
organiserad för sina religiösa uppgifter.

Det klassiska uttrycket för detta statskyrkodöme är 1686 års
kyrkolag, utfärdad på konungens maktbud. I sin skrift "Kyrkobruk
och gudstjänstliv under 1700-talet" har K. H. Johansson framhållit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free