- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
25

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aldrig komma till kyrka, ändock de äro utan allt lagligt förfall".1’
Petrus Jonæ Iielsingius har 1652 skildrat söndagsfirandet i Falun.
Han vet berätta om "ridande, körande, löpande, rännande vid
gruvan, hyttan, rosthusen". Drickande, dobblande och slagsmål
präglade söndagen.18 Samme botpredikant klagar över att Kristus är
svår att finna i Stockholm, vid Kopparberget eller i de stora
herrgårdarna. "Men vill du finna igen Kristus så gå till Bjursås, till
Al, till Floda och Nås, hos de enfaldige bönder." Men även i
landsförsamlingarna kunde det brista.

Särskilt klena kyrkobesökare synas finnmarkernas innevånare ha
varit. De uteblevo ofta även vid visitationerna. Språksvårigheter
kunna ha inverkat.

Från Arboga omtalas 1653 resor till Bergslagen dagen före stora
böndagar. I Fellingsbro klagades vid 1671 års generalvisitation
över otidiga resor och forslor på söndagen. Ett förslag att sätta
en bom över landsvägen övervägdes, men ansågs icke kunna
hjälpa. Det vore att befara, att de resande endast skulle uppehålla sig
ett stycke från bommen, till dess gudstjänsten var slutad. Senare
blev dock bommen uppsatt. Liknande åtgärder för att hindra
söndagsresor omtalas från Västerås, Sala och många andra orter. I
ett brev från landshövding Nils Gripenhjelm till magistraten i
Falun den 8 augusti 1696 föreskrevs, att på flera ställen över
lands-och stråkvägarna varaktiga bommar skulle förfärdigas, "som på
högtidsdagarne, så länge gudstjänsten påstår, skola tillslutas och
väl igenlåsas". Ingen skulle släppas fram, förrän gudstjänsten var
ändad och den resande kunde visa med attest från vederbörande
kyrkoherde, att han den dagen varit i kyrkan, "med mindre det är
posten eller någon express från K. M :t".19 Dessa, man vore frestad
att säga, barnsliga åtgärder synas dock icke ha kunnat avskaffa
söndagsresorna.

Särskilt ofta besvärade man sig över resor till kvarnarna på
söndagarna. Biskop Laurelius’ bestämmelse, att söndagsmäld skulle
konfiskeras till de fattiga, förefaller icke ha kunnat avhjälpa
missförhållandet. Ännu 1768 omtalas kvarnfärder på
söndagsförmiddagen i St. Tuna.

Även söndagsarbete förekom såväl på åker och äng som
inomhus. Då Erik i Göklund i Ljusnarsberg Mickelsmässodagen 1684 gick
till kyrkan, mötte han Pål i Vintermossen, som var på väg därifrån

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free