- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
29

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

meddelas vid ett tillfälle, att kyrkan var så full av folk, "att de som
vilja gå till absolution och därifrån såsom ock prästen, när han i
mässkläder skall gå in och ut, och kyrkvärdarna efter elementen
och bära till altaret, är alltsammans förenat med mycken plats
(svårighet) och vånda att tränga sig fram".22

Även från den kyrkliga nedgångsperioden vid slutet av
1700-talet och början av 1800-talet komma många meddelanden om
fullsatta och överfyllda kyrkor. Av prästerskapets uppgifter till biskop
Murray 1814 angående det kyrkliga tillståndet i stiftet framgår,
att kyrkogången i stort sett var tillfredsställande. Sålunda heter
det från Sevalla: "På de flesta predikodagarna äro bänkarna, om
icke alldeles, dock till större delen fulla." Och pastor i
Ljusnarsberg avgiver ett liknande vittnesbörd: "Församlingens innevånare
kunna i allmänhet trots de långa vägarna icke beskyllas att
försumma den allmänna gudstjänsten." "Åhörare i den allmänna
gudstjänsten saknas, Gud ske lov, här aldrig," omvittnas från Haraker.
För att även taga ett exempel från ett av grannstiften må nämnas,
att Järfsö kyrka en söndag 1799, enligt en uppgift av
konrektorn vid tyska skolan i Stockholm Johan Wilhelm Schmidt, var
besökt av nära 2.000 personer. Socknens invånarantal var 2.693.
Nämnas bör dock, att Järfsö var en särskilt kyrksam församling.

Om den allmänna kyrkogången vittna även icke officiella
handlingar, såsom reseskildringar, memoarer samt ännu fortlevande
muntlig tradition. Här skall erinras om några i sin art klassiska
vittnesbörd, ett från vartdera 1600-, 1700- och 1800-talet.

Den franske legationssekreteraren Charles Ogier stod en
söndagsmorgon i februari 1635 i en kammare i Stora Tuna prostgård
och såg, huru folket samlades till kyrkan "från orterna runt
omkring’*. Utsikten var ganska fri, ty de kringliggande skogarna voro
skövlade för de närbelägna gruvornas skull. "Männen forslade sina
hustrur och barn till kyrkan i slädar, på kälkar och
sparkstöt-tingar." "Församlingens tempel", skriver han, "ligger mitt i
socknen, vars befolkning är kringströdd i många byar och gårdar, och
folket strömmade till på de rätlinjiga vägar, som banats i den
djupa snön, så att kyrkan till slut var omgiven av en stor mängd
hästar och åkdon." Tydligen blev den franske gästen gripen av vad
han såg. "För övrigt var", utbrister han, "denna bondhop varken
trasigt klädd eller undernärd som hos oss. Varför skall Sverige
vara barmhärtigare och lyckligare lottat än Frankrike?"23

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free