- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
31

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kom i stora hopar. Ofta gick man sommartid barfota, till dess man
närmade sig kyrkbyn — detta för att spara skodonen. Många
kom–mo redan dagen före och lågo över natten på golvet i någon gård
i kyrkbyn. Kyrkobesöken tog man i regel på allvar, men efter
gudstjänsten var ölet en svår frestelse." Anders Pers meddelar i
sin bok Lärare, bonde, tidningsman, att i hans barndom på
1860-talet Mora kyrka även vanliga söndagar kunde vara fullsatt t. o. m.
på läktarna.26 Kyrkfärderna hade varit värda ett särskilt kapitel.
Långt in på 1800-talet följdes hela byn, till fots på smala
gångstigar, till häst på landsvägen och med båt på älven och sjön. Under
båtfärderna uppstämdes ofta den ena psalmen efter den andra.

Naturligtvis växlade kyrkogången på olika tider och platser.
Gudstjänstlivet i Västerås stift synes ha haft särskilt två
storhetstider, 1600-talet och mitten av 1800-talet. Att 1600-talets
människor voro kyrksamma, betvivlar ingen. Mera överraskande ter
det sig för mången, att även mitten av 1800-talet var en
uppgångstid i kyrkligt avseende. Och dock var det så. Det var en
brittsommar före hösten. Vid prästmötet 1842 erinrade biskop Gustaf
Nibelius om Straussdebatten i Sverige och om otrons anlopp och
fortsatte: "Vid den tid, då uppmärksamheten lockades åt detta
håll, fylldes templen av menigheter, tackande och lovande Gud,
att hans heliga ord blivit under sekler på vårt språk läst och
predikat."27 "Om vi jämföra den innevarande tidens förhållande i
avseende på kyrkobesöken med forna tiders", skriver biskop Björling
i ämbetsberättelsen till 1871 års prästmöte, "så kunna vi säga, att de
offentliga gudstjänsterna nu besökas i allmänhet flitigare än
fordom."28 Väckelsen i dess tidigare skede och reaktionen mot den
begynnande okyrkligheten samverkade till stegrad livaktighet.

Även årstiderna inverkade på kyrksamheten. Vinterns
gudstjänster voro, särskilt i Dalarna, bättre besökta än sommarens, då
bortovaro från byarna ofta hindrade regelbunden kyrkogång. I
Västmanland var tvärtom i åtskilliga församlingar sommaren den bästa
tiden i kyrkligt hänseende. Stor skillnad rådde även mellan
högtidsdagar och vanliga söndagar. Fanns det på sina håll flera
tomma platser de vanliga söndagarna, vid högtiderna ville alla gå i
Guds hus, och det betraktades som bevis på särskild förhärdelse att
då utebliva.

Jämför man vidare Dalarna och Västmanland, så torde under den
obrutna kyrkosedens tid Dalarna, särskilt det egentliga Dalarna

31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free