- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
33

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke bara till de söndagliga gudstjänstbesöken utan även till att
kyrkorna skulle rymma de väldiga skaror, som kommo på
högtidsdagar och böndagar, och som också ägde rätt till bänkplatser. Vad
de rymliga Karl Johanskyrkorna beträffar, är att märka, att de
byggdes i en tid, då man motsåg en hastig befolkningstillväxt. Även
andra omständigheter inverkade vid kyrkobyggandet. Belysande
för tidens betraktelsesätt är behandlingen av kyrkobyggnadsfrågan
vid en generalvisitation i Ljusnarsberg 1832. Folkmängden var
omkring 5.500 och antalet bänkplatser var 1.200, vilket ansågs alldeles
för litet för en så stor befolkning. Biskopen manade därför till
utvidgning eller total ombyggnad av kyrkan. Ett förslag av prosten
Svederus år 1847 om byggande av ny läktare och flyttning av
sakristian förkastades. Man ansåg sig intet kunna företaga med ett
hus, som uppenbarligen var för litet. En kyrka som kunde rymma
omkring 21 % av befolkningen, ansågs alltså som alldeles
otillräcklig.32

Av ett visst intresse för den fråga, som här behandlas, är även
en beräkning, som pastor i Floda gjort i sin ämbetsberättelse till
1871 års prästmöte, alltså vid en tid då gudstjänstseden var ganska
-obruten i denna församling. Av församlingens 2.333 innevånare
utgjordes enligt hans uppfattning 633 personer eller ungefär 27 %
av barn och orkeslösa, som icke kunde komma till kyrkan. Av de
övriga omkring 73 % inställde sig under hösten, vintern och våren
mindre än hälften. Om sommaren var största delen av
befolkningen i fäbodarna. Av ämbetsberättelsen framgår klart, att
pastor ansåg frekvensen otillfredsställande. 1600 à 1700 personer borde
kunna komma. Åhörarna uppmanades bevekligen nästan varje
söndag att infinna sig i Guds hus.

Båda dessa exempel visa, att kraven på deltagande i
gudstjänsterna voro stora. En kyrksamhetsfrekvens på 25 à 30 % ansågs
otillfredsställande. Men då kyrkogången även under denna tid, i
likhet med vad fallet var i Floda, i allmänhet icke torde ha helt
motsvarat prästerskapets förväntningar, är man under
hänsynstagande till olika omständigheter benägen att tänka sig, att vanliga
söndagar i medeltal 25—35 % sökte sig till kyrkan. Högtidsdagar
steg antalet högst väsentligt, stundom upp till 70 %. Som
jämförelse kan nämnas att V. Rundgren i sina "Statistiska studier
rörande svenska kyrkan" uppskattar kyrkobesökarnas antal i
Västerås stift på 1890-talet, alltså efter den stora nedgången under

3

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free