- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
47

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

seden hade en innersida. Talrika äro uppgifterna om den vördnad
och andakt, som i stort sett präglade gudstjänsterna. Den kraft,
med vilken man bekämpade oordningar, de uppoffringar man
underkastade sig för att hålla kyrkorna vid makt och utvidga dem
och den trohet, med vilken man höll fast vid gamla traditioner,
vittna om kärlek till gudstjänst och kyrka. Psalmens ord vunno
genklang i många hjärtan:

0 huru ljuvlig är
Din boning, Herre kär,
Ditt tempel och din kyrka,
Där sig min själ får styrka . ..

(Sv. ps. 207: 1.)

Med värme och styrka inskärpte biskoparna vid visitationen^
att de yttre formerna icke voro nog. Det krävdes något mera. Och
de talade icke för döva öron. De många uppteckningar av
pr.ediko-ämnen och predikotankar som gjordes, röja en iver att bevara
Ordet. Eva Brag har vittnat om den spända uppmärksamet,
varmed man i Mora på 1870-talet följde predikantens ord.55 I Leksand
stodo år 1826 äldre kvinnor på stora gången, trots att de hade
bänkrum, detta för att höra predikan bättre.

Det starkaste vittnesbördet om kyrkogångens innersida, äro de
gamla kyrkogångarna, av vilka några levat kvar in i vår tid. De
voro ett trofast släkte. Om Jonas Andersson i Smaltjärn,
Ljusnarsberg, vilken dog 1804, berättas, att han aldrig, icke ens sista
levnadsåret, var borta från Guds hus, trots att han hade en omåttligt
lång väg till kyrkan.56 En 65-årig man i Sunne i Värmland, vilken
bodde 2*/2 mil från kyrkan hade veterligen aldrig försummat någon
gudstjänst. Enligt en uträkning av Ernst Moritz Arndt hade denne
man under 55 års vandringar endast för sin andakt tillryggalagt
15.000 mil.57

I sin skrift "Liljor i dalen" har P. A. Arosenius givit en
gripande skildring av några trotjänare i Herrens hus från ett par
Siljanssocknar. Om en nästan svärmisk kärlek till kyrkan vittna
Näs-Britas ord: "När jag kommer till kyrkan, ville jag kyssa själva
murarna."58 Andra kyrkogångare ha tecknats i stiftets Julbok. De
flesta äro okända.

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free