- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
48

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 1. Sabbatshelgd och kyrkogång - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lät mig sluta detta kapitel med att återgiva kyrkvärden Gustaf
Ericsons ord om Back-far i Stora Skedvi, en av de gamla trogna.
"Han bodde nära en mil från kyrkan. Vägen var lång, men intet
kunde hindra hans kyrkogång. Livligt står för mitt minne en
vintersöndag med intensiv snöyra. Alla vägar voro igensnöade, men
trots detta satt Back-far på sin vanliga plats, när högmässan
började. De sista åren av sin levnad måste han på grund av alltmer
nedsatta krafter gå hemifrån tidigare och tidigare, men han kom
in i det sista. Erbjuden skjuts avböjde han. Han ville gå till
kyrkan. När han satt i sin kyrkbänk med sitt anlete präglat av andakt
och frid, tyckte man sig skönja ett förklarat skimmer omkring
hans vita huvud."

Detta är en bild av den gamla kyrkogången, när den var som
bäst.

NATTVARDSGÅNG

Såväl Rudbeckius’ kyrkostadgar som 1686 års kyrkolag
innehålla stadganden om nattvardens begående.

Å ena sidan framhålles aktens frivilliga karaktär och vikten av
•ett värdigt nattvardsbegående. "Till sakramentet skall ingen heller
varda nödgat", heter det i kyrkostadgarna.59 Ingen skulle få gå
till nattvarden, "som icke vet göra skäl och reda, varför han går
därtill, eller den icke kan läsa Fader vår, tron och budorden."60
Den som var stadd i uppenbar synd skulle icke tillåtas att komma
till nattvarden utan föregående bättring och uppenbar skrift. Även
1686 års kyrkolag söker värna om nattvardens helgd.
Oförsonlighet betraktades som nattvardshinder, likaså grova synder,
obot-färdighet samt bristande kristendomskunskap.

Men detta var endast den ena sidan av saken. Å andra sidan
inskärpes i både dessa och andra urkunder med styrka, att
natt-vardsbegåendet var en medborgerlig plikt. "Där någon finnes som
vill hetas vara kristen", säges i kyrkostadgarna, "som aldrig går till
sakramentet, honom skall kyrkoherden en och annan gång förmana
och lysa till bättring och sedan, när intet vill hjälpa, sätta honom
uppenbarligen i bann."61 Och i kyrkolagen stadgas: "Den som
mot-villeligen sig över år och dag ifrån Herrens nattvard håller, skall
anses och tilltalas som en okristen."62

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free