Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vart år, t. ex. födelsedagar, namnsdagar m. m. Den som icke en
gång om året går till nattvarden, måtte antingen ogilla, att man
firar namns- och födelsedagar, eller ock anse Jesu lära som onyttig
om ej skadelig; för en lära som icke förtjänar förtroende på
jorden. Att nyttja nattvarden flera resor om året, härleder sig
troligen därav, att kristna lärans förste bekännare voro förföljda, och
ville härmed uppmuntra sig inbördes till ståndaktighet samt fägna
proselyter eller nykomne bekännare. Efter 3:e sekler upphörde väl
förföljelsen, men plägseden var för gammal att ändra. Fara är likväl att
högtidligheten förlorat i aktning: likasom det skulle hända, om någon
ville fira sin födelsedag flera gånger om året." (Förf. anser dock sjukas
nattvardsgång tillåtlig.) Avslutningen på artikeln lyder: "Den som
fägnar sig på sina vänners glädjedagar, bör väl icke försumma att
fira den störste människovännens åminnelse, ehuru den illa firas av
många villfarande och okunnige."
Säkerligen ha även uppfattningar liknande dem, som i detta
intressanta aktstycke fått ett i högsta grad tidstypiskt uttryck,
medverkat till en minskad nattvardsfrekvens. Till minskningen bidrog
även den reducering av antalet nattvardstillfällen, till vilken vi
återkomma. Starkast avtog frekvensen hos ståndspersonerna och en
del "lösa arbetare".
I det stora hela var dock seden obruten, och vid mitten av
1800-talet inträdde en märkbar ökning av nattvardsgästernas antal.
Sålunda steg detta i Orsa från 57 % 1840 till 112 1850, i Fellingsbro
från 73 1840 till 83 1850, i Sala stad från 51 1840 till 58 1850, i Stora
Skedvi från 74 1850 till 84 1865 och i Norrbärke från 45 1850 till
70 % 1860. Väckelsen och den kyrkliga reaktionen mot väckelsen
torde ha samverkat till denna stegring. Från många håll vitsordas,
att läsarna under väckelsens tidigare skede gingo oftare till
nattvarden än andra. "De gå till nattvarden — en och annan till och
med nog flitigt — som mången synes", skriver prosten Esaias
Tegnér i ämbetsberättelsen från Fellingsbro till prästmötet 1862. Och
väckelsens inglidande på okyrkliga banor framkallade en ökad
aktivitet hos kyrkans vänner. Med största sannolikhet ha vi i detta
senare förhållande att se orsaken till den kraftiga ökningen i Orsa.
Nattvardsfrekvensen kunde alltså fluktuera även under den gamla
goda tiden. I regël var dock samlingen kring "Guds bord"
synnerligen allmän. I de stora församlingarna kunde antalet årliga natt-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
