- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
53

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vardsbesök uppgå till 10.000 och däröver. Sålunda räknade man i
Leksand 1770 omkring 14.000 kommunionen Hülphers framhåller
även beträffande Leksand: "Ingen kyrka i riket lärer på en gång
hava så många brudepar och kommunionfolk, som vissa tider av
året här kunna räknas."69 Enligt uppgift var vinsäden vid denna tid
i Leksand 34 tunnor. Vid mitten av 1800-talet var antalet duklag
ofta 30 med 18 i varje duk. Mikaelidagen 1877 var antalet
nattvardsgäster i Stora Tuna enligt uppgift av A. E. Lefrin 500. Men
stort nattvardsdeltagande kännetecknade icke endast Dalarna.
Fellingsbro hade 1780 omkring 6.340 kommunioner och 1850 5.302.
Belysande för tillslutningen är även en uppgift från Svärdsjö år
1776, att 5 kannor vin ofta åtginge vid en enda kommunion. I
Leksand var årliga åtgången i mitten av 1800-talet 18 ankare. I de fall
vinsäden icke räckte till, måste s. k. vinpen.gar utkrävas av
kommunikanterna. Avgiften brukade vara 1—3 skillingar banco.

Nattvard firades i regel i högmässan. Högmässa med nattvard
kallades "mässa med skrift". Antalet sådana fullständiga
högmässor synes i Västerås stift ha varit större än i många andra stift.
I de stora församlingarna ägde nattvardsgång rum varje söndag.
Så var förhållandet i Västerås (till i början av 1800-talet), i
Leksand (till början av 1870-talet), i Fellingsbro (till 1802), i Falun,
Stora Tuna, Grangärde, Norrbärke, Floda, Hedemora och flera
andra församlingar. Antalet nattvardsgångar per år steg på dessa
orter ofta till över 70. Det förtjänar framhållas, att på flera håll
nattvard icke firades på juldagen. Dels ansågs väl julens överflöd
på mat och dryck mindre väl överensstämma med den fasta, som
hörde till nattvardsberedelsen, dels ville man icke ytterligare
förlänga julmorgonens dubbelgudstjänst. Ottebesökarna hade sedan
gammalt brått hem på juldagen. I de socknar, där kommunion hölls
på juldagen, var denna i allmänhet mindre talrikt besökt. I små
församlingar ägde nattvardsgång ofta rum varannan eller var tredje
söndag eller ännu mera sällan. Sålunda firades i Romfartuna på
1750-talet nattvard varannan söndag jämte högtids- och böndagar.
De sistnämnda dagarna höllos i regel fullständiga högmässor.
Nattvardsgång kunde även äga rum i samband med veckopredikan och
på sina håll på söndagsmorgonen.

Under 1800-talet framträdde en allt starkare tendens att minska
antalet nattvardsgångar. De reducerades i Stora Kopparbergs
församling från 72 1750 till 22 1830, i Fellingsbro från 71 1750 till 28

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free